Om människor och folk

Photobucket

Jag har efter många års studier av mig själv och mina medmänniskor kommit till en viktig slutsats:

Det är skillnad på människor och folk.

Innan någon nu får för sig att jag tänkt hänge mig åt att sortera och klassificera människor skall jag be att få poängtera att skillnaden mellan människor och folk inte har ett dugg med ras, kön, klass, inkomst, utbildningsnivå, sexuell läggning, etnicitet, födelseort eller nationalitet att göra.

Människor och folk är nämligen exakt samma individer – men i olika situationer. Poängen är att vi människor är flockdjur. Och som sådana blir vi ibland folk när vi ger vika för våra gamla instinkter att sluta tänka själva och lydigt följa flocken. Folk blir man under grupptryck – som man uppsökt frivilligt eller fått sig påtvingat av andra.

Ibland på gott, men tyvärr oftast på ont.

Nu skall man förstås inte bli så naiv att man rakt av avfärdar nyttan, nöjet eller nödvändigheten i att få vara folk ibland. Att då och då lättlett och hänryckt få släppa sig loss i grupptryckets befriande ansvarslösa berusning är nog rentav ett mänskligt behov.

Rockkonserter, fotbollsmatcher, allsång, festivaler och andra gemensamma upplevelser vore nog lite trista om man inte vågade släppa loss och hänge sig åt vad vi människor nu gör när vi beter oss som folk. Den råa, brutala ‘massans kraft’ kan dessutom användas till positiva samhällsförändringar - som när folk vid en avgörande tidpunkt i Bukarest 1989 lyckades vara så mycket människor mitt i folkandet att man signalerade hopp om frihet och vilja till förändring.

I stället för att möta militärens varningsskott med flykt eller våld mötte den gigantiska folkmassan  dem med beslutsamhet, vänlighet och ett inbjudande ”kom med oss” – och i stället för konfrontation och blodsspillan fick man så polis- och militärmakten att sluta upp på massans sida.

Folk kan förändra historien. Också på gott och ont. Om folk inte glömmer att de är människor någonstans i processen blir det oftast på gott.

‘Libertate’

För det är farliga krafter att leka med, flockkänslan, grupptrycket och kraften i folkmassan. Även om man tillåter sig att vara folk då och då får man som sagt aldrig, aldrig glömma att man inte undslipper ansvaret att stå för sina egna tankar och gärningar – som människa.

Att vara människa betyder inte att man är en friflygande individ som bara förverkligar sig själv utan hänsyn till andra. Människor kan mycket väl dela en gemenskap, samarbeta i en förening, vara solidariska, dela med sig och ställa upp för sina medmänniskor som vem som helst. Faktiskt skulle jag påstå att endast människor - och inte folkkan vara solidariska.

Skillnaden mot folk är att människor aldrig skyller de egna gärningarna på andra, på gruppen – utan tar ansvar för egen tanke och handling även när de ingår i ett större sammanhang. Folk deltar i en gemenskap bara för att de inte törs annat, för att skaffa sig fördelar, eller för att slippa undan ansvar.

För vad är det som gör att samma människa som noggrant förpassar glasspapperet och drickamuggen till papperskorgen när hon är ensam på stan med barnen helt plötsligt glatt tjoande slänger den över axeln där hon går och står när hon besöker samma torg som folk under en festival?

Är det inte märkligt att vi var och en för sig kan vara så trevliga, goda och fina människor – medan vi i flock kan bete oss så kapitalt hänsynslöst, idiotiskt, barnsligt, larvigt eller ibland rentav ondskefullt.

Människor är i regel resonabla, tänkande, intelligenta och vill som regel omgivningen väl. De ställer sällan till med bråk eller oreda och är i de allra flesta fall hjälpsamma och hänsynsfulla mot sin omgivning.

Folk, däremot, är som regel både lättpåverkade och lättledda – och är ärligt talat… korkade.

Människor är kreativa, omtänksamma, medkännande, hjälpsamma och fulla av skaparkraft.

Folk är destruktiva och lyckas i princip bara sprida skräp, klotter, oväsen, våld och Jantelagen.

Måna om världen och framtiden bygger människor upp hus, hem och företag. De skriver musik, litteratur och startar hjälporganisationer. De lär, forskar, uppfinner, skapar, vårdar, skyddar och hjälper. Ställer tillrätta.

Det enda folk har gemensamt är viljan och förmågan att håna, förakta eller rentav hata de töntiga människorna, och fördela och konsumera det välstånd människorna byggt upp. Ofta hänger sig folk helt enkelt åt att förlora kontrollen tillsammans – gärna under en stark ledare så man slipper tänka eller ta ansvar själv och tillsammans kan radikaliseras riktigt ordentligt.

När man är folk är det tyvärr möjligt att förakta sig själv i rollen som människa.

När man är människa är det tack och lov möjligt att förakta sig själv i rollen som folk.

Att vara människa är att ta ansvar. Att vara folk innebär att undandra sig det. Att gömma sig i mängden och skylla på andra.

Sedan urminnes tider har man haft klart för sig att människor oftast är en tillgång, medan folk som regel är ett problem – utom när man kan utnyttja folkmassans kraft för att uppnå något man själv är ute efter. Det är anledningen att det länge var förbjudet med folksamlingar på stan om de inte anordnats och kontrollerats av de styrande själva.

Det är inte människor, utan folk som slår sönder centrum, spöar människor på stan, trampar ihjäl varandra på konsert, eldar upp bilar och slänger sten på brandmän. Sådant som människor aldrig skulle göra. Det är också folk - inte människor - som begår massmord och våldtäkter i krig.

Nu invänder förstås vän av ordning att det också finns enstaka individer som helt utan grupptryck från omvärlden misshandlar sina närmaste, mördar, slåss och beter sig allmänt illa. Det gör det förstås. Men då beror det så gott som uteslutande på att antingen en exceptionell provokation eller en allvarlig psykisk störning.

Folk kan dock vara fullt friska och ändå bete sig fullständigt idiotiskt.

Av just den anledningen bör man tänka sig för innan man använder demokratin som en ursäkt att flytta makt från människor till folk.

Så jag vill bara skicka med en fråga du inte behöver besvara, men får tänka på i din ensamhet:

När du röstar den 19 september – gör du det i egenskap av folk eller människa?

About these ads

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Allmänt tyckande och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Om människor och folk

  1. Cornucopia skriver:

    Suveränt. Går inte att säga något mer.

  2. Ping: Folket, fånket, fårket eller människor? | Aktiebloggar.se

  3. Pog skriver:

    Outstanding!!! Kommer bli en klassiker.

  4. Johan skriver:

    Nu får ni vakna upp och i alla rösta på ett parti som står för minskad stat och mer frihet: liberalapartiet.se

    Och sluta tänk att det är en bortkastad röst. Om vi inte ens röstar på något vi kan stå bakom, förtjänar vi vad vi får. Jag vet inget mer om partiet än vad som står i deras partiprogram, men det räcker för att de ska vinna på TO mot de andra partierna i Riksdagsvalet.

  5. Tobias Wallin skriver:

    Mot bakgrund av Hållbar utveckling problematiken bör alltså en ansvarskännande människa rösta för något i stil med Förstakammarhögerns kompromissförslag inför rösträttsreformen 1911. Vilken skulle ha givit rösträtt till besuttna män och kvinnor samt män fyllda 40 år. Men hur ska det gå till när ALLA de nu valbara alternativen säger sig stå bakom den resursslukande välfärdsstaten?

  6. Anonym skriver:

    Mycket, mycket väl formulerat och framställt1

  7. Klas2k skriver:

    5p – som sagt – en blivande klassiker !

    /K

  8. Grönvita skriver:

    Punkt och amen. Tack!

  9. juggen skriver:

    Mycket bra skrivet Morgonsur, dock tycker jag mig tyvärr ofta se folkliga tendenser hos individer också, men är helt med på att människor i grupp oftast beter sig korkat. Jag formulerade en tes någon gång i tonåren, den lyder ”Ju fler människor det finns i en grupp, desto lägre blir den samlade intelligensen”. En sak som dock alltid har förvånat mig är att människor verkar tro att de ”försvinner” när de är i en grupp, eller snarare att deras ansvar försvinner. Det i sig är fascinerande, för jag har fortfarande inte listat ut hur de kommer fram till den slutsatsen (eller vad man nu ska kalla det), egentligen.

    Ang. valet så kommer jag inte att rösta, just för att jag inte är folk. Det finns inga lämpliga alternativ för människor (enligt din definition), för jag menar att människor skiljer sig betydligt mer i sina åsikter, eller snarare kombinationen av dessa, än likriktningen som de större partierna står för. Sedan finns det ju givetvis sådana som tycker om att identifiera sig med ett parti, men något säger mig att det aktiva medlemsantalet i olika partier är betydligt lägre än antalet röster de får.

    Nyligen fick jag höra av en vän att om jag inte röstar så ger jag indirekt en röst till Sverigedemokraterna, och jag sade då ”Låt oss istället säga att jag ger den till Nationaldemokraterna, när vi nu ända ska ta i”. Jag ger ju lika mycket, eller lite, min röst till Sverigedemokraterna som till någon annan, men det är den typen av ”argument” som sprids bland folk och som folket sedan i sin tur sprider vidare för att alla ska göra som folket.
    En annan sade att det är töntigt att inte rösta, utan att motivera varför. En tredje sade att jag ju gör emot majoriteten bara för sakens skull, varpå jag svarade att om hans påstående stämde borde jag ju rimligtvis gå runt naken, men det gör jag ju inte. Tydligen kan man inte ha en anledning till att inte vilja rösta annat än att trotsa. Han fortsatte därför med att jag endast ville göra motsatsen till vad majoriteten gör, och jag svarade med att jag ironiskt nog tycker att majoriteten bör ha betydligt mer att säga till om än att rösta en gång var fjärde år. En fjärde sade ”Flytta från Sverige då, om det nu är så dåligt! Flytta till Nordkorera eller Zimbabwe!” trots att jag ingenstans har påstått att det är bättre i dessa länder än vad det är i Sverige, men tydligen får man inte ha synpunkter och förslag på förbättringar. Nej, man ska rätta sig i ledet och hålla käften. Så väl har indoktrineringen av människorna fungerat att de i vissa avseenden alltid beter sig som folk och gör just som de styrande vill att de ska göra. De har helt enkelt slutat att tänka själva.

  10. Anonym skriver:

    Juggen; Funderingarna kring människor och folk är lysande och välformulerade i detta blogginlägg men att inte vilja rösta i ett riksdagsval i en parlamentarisk demokrati för att det bara skulle finnas alternativ för ”folket” och inget alernativ för ”människan” är befängt. Ursäkta mig, men så är det. En parlamentarisk demokrati är inte ett perfekt system men det är definitivt att föredra framför alla alternativ, som utopier som anarki/direktdemokrati och prolitariatets diktatur eller militär/elitistisk diktatur och monarki. En parlamentarisk demokrati bygger på att MÄNNISKOR engagerar sig och ställer upp som representanter för idéer om hur samhället skall organiseras och fungera och att andra MÄNNISKOR sen ger sin röst till de representanter som bäst representerar deras egna idéer. Det innebär, per definition, att varje enskild människa inte kommer att kunna hitta den reresentant som EXAKT motsvarar dess egna idéer om sakernas tillstånd och hur samhället skall organiseras. MEN att det är varje människas (som ställer upp på att vi har en parlamentarisk demokrati och inte aktivt agerar för något annat) SKYLDIGHET att välja den representant som bäst motsvarar de tankar och idéer man har om hur samhället skall se ut.

    Att inte rösta i en parlamentarisk demokrati som den vi har i Sverige idag är för mig som att säga att något av alternativen elitistisk/militär diktatur, proletariatets diktatur, direktdemokrati/anarkism eller total monarki skulle vara bättre!

    • juggen skriver:

      Anonym 0:15:
      Nu gör du ju just det som jag beskriver i mitt inlägg ovan. Du ser endast de alternativen du själv hört talas om, och verkar helt oförstående för att det skulle kunna finnas fler alternativ än dem du beskriver.

      När du dessutom jämställer direkt demokrati med proletariatets diktatur eller någon annan form av militära diktaturer så tycker jag att du svamlar ordentligt, eftersom du blandar ihop en idé om något positivt med andra idéer som direkt beskriver om hur man ska förtrycka oliktänkande. Du kallar systemet vi har idag för demokrati, jag gör det inte. Jag, till skillnad från dig, godtar inte information som säger att det vi har idag är det bästa systemet. Jag ser dagligen bevis på att saker skulle kunna göras mycket bättre, och jag ser även att drivkraften till att många ägnar sig åt politik inte är att representera andra, utan snarare att få andra att tycka som en själv. Lyckas man inte få andra att självmant tycka som en själv, ja då tar man till andra metoder.
      Att detta nuvarande system är bättre än de olika typer av diktaturer som du ger exempel på innebär inte per automatik att jag måste gilla det nuvarande systemet eller tro att saker inte kan göras på ett bättre sätt.

      Jag ska ge dig ett konkret exempel, som jag hoppas att du kan ta till dig:
      Vi låtsas att du är en kvinna, och någon gång i ditt vuxna liv känner du att du skulle vilja träffa en man att leva med (jag ber om ursäkt till alla HBT:are där ute, men detta är det mest vanliga scenariot och därför använder jag det för att det ska vara enkelt att förstå). En dag träffar du en man som du tycker verkar trevlig på alla sätt, men så med tiden visar det sig att han är väldigt lynnig och du märker hur hans temperament ofta går ut över dig. Själv ser du inte varför han låter en massa saker som inte har med dig att göra drabba dig, och du försöker prata med honom om det. Din man tittar då oförstående på dig och säger att en relation utan den här typen av beteende är en utopi, han är ju som han är och det är bra nog. Du säger då att du funderar på att lämna honom eftersom du inte orkar med det beteendet. Då svarar han att om du gör det, om du bara lämnar honom för att du är missnöjd, ja då kan du ju gå och inleda en relation med någon som fysiskt misshandlar dig. För det är det enda alternativet.

      Du, anonym, använder samma typ av ”argument” som denne fiktive man.
      Du förbiser helt, medvetet eller omedvetet, att det skulle kunna finnas andra alternativ, bara för att du själv inte kan eller vill se att de finns.

  11. jocke skriver:

    Tack för att du på ett genialt sätt sätter ord på mycket av det som jag själv har tänkt eller bara anat genom att studera min omvärld. Detta stycke text borde ingå i undervisningen i skolorna.

  12. Morgonsur skriver:

    Nu gjorde jag det igen; drog igång en diskussion jag inte kunde delta i själv. Låt mig försäkra att det inte ligger någon tanke eller planering bakom.

    Jag ber att få tacka för positiv respons, och får väl hoppas att någon mer här i världen börjar tänka över sitt flockbeteende. För även om både detaljreglering av våra liv med åtföljande repression precis som pöbelfasoner och anarki går i vågor – och alltid ”löser sig själva” – är den ”återställning” eller ”urladdning” som sker en gång var och varannan generation synnerligen bloddrypande och smärtsam.

    Jag tycker det är trist att den skall behövas. Men kanske är det vårt öde när vi nu är som vi är.

  13. Posse skriver:

    Det här konstaterade väl JJ Rosseau redan på 1700-talet med citatet: ”Människan är god men människorna är onda.”

    Hur som helst, väl skrivet.

    • Morgonsur skriver:

      Tack, tack.

      Jo, vi har väl inte förändrat oss så mycket som vi tror eller önskar de senaste tusentals åren…

  14. Ping: Was passieren in Schweden? | Juggen reflekterar över intryck

  15. Fredrik Ekdahl skriver:

    Får instämma med övriga. Det var jäkligt bra formulerat rakt igenom. Det var just vad ordet ”värdegrund” borde vara laddat med.
    Nu är det allt som oftast luft i det uttrycket när det används av div.
    Mvg och förhoppningsvis en blivande mall, för de som är i färd att utbilda sig till din forna yrkesroll.

  16. Yvonne skriver:

    Gudda’!
    Det var fanimej ett av de intressantaste inlägg jag läst på länge. Jag tar det med mig och funderar vidare på ”folk” och ”människor”.
    Ha en bra dag!
    / Yvonne

  17. Anders skriver:

    Morgonsur skriver: ”Nu invänder förstås vän av ordning att det också finns enstaka individer som helt utan grupptryck från omvärlden misshandlar sina närmaste, mördar, slåss och beter sig allmänt illa. Det gör det förstås. Men då beror det så gott som uteslutande på att antingen en exceptionell provokation eller en allvarlig psykisk störning.”

    Jag är tyvärr övertygad om att du har fel betr. ”så gott som uteslutande”.

    Det finns människor, som har en personlighet med bristande empati och låg impulskontroll – UTAN att detta (av medicinen) klassicieras som någon ”allvarlig psykisk störning.”

    Det finns också människor som helt medvetet m.h.a. droger medvetet försätter sig i detta tillstånd (med bristande empati och låg impulskontroll) i syfte att kunna utöva våld, eftersom de får en kick (dvs stark känsla av välbehag) av våldsutövande.

  18. Helen Rosell skriver:

    Googlade efter just sådana tankar och fick en fullträff! Tack för en träffande artikel!! Jag skriver böcker med musik där jag vill komma åt just detta. Från början barnböcker, men huvudpersonerna har jag låtit växa upp. Jag vill åskådliggöra just detta hur vi fungerar i flock och under grupptryck. Det är löjligt hur omedvetna vi är om oss själva och hur illa det kan gå när vi agerar i grupp (eller enskilt) – under gruppvärderingar. Samvetet blir liksom inte som det brukar vara och man kan göra varandra väldigt illa, t ex på en arbetsplats. Ett annat exempel kan vara myndighetsutövning utan någon som helst känsla för de enskilda individerna. Lite djuriska är vi allt, även om vi ofta kan dölja det under intellektuella täckmantlar. Men den lilla reptilhjärnan med sina instinkter styr mer än vad vi tror. Den insikten tycker jag är viktig för att förstå sig på diverse problem i samhället.

    • Morgonsur skriver:

      Jag instämmer till fullo! Och lycka till med din bok. Det vore nog inte så dumt att också göra en barnbok kring flockbeteendet – för det är nog bland barn det egentligen ställer till med störst skada i vårt ‘civiliserade’ samhälle…

  19. Ping: Om att världen upprepar sig | Morgonsur

  20. Ping: Om rekvisit och ett rasregister till | Morgonsur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s