‘Morgonsur’ har ett smalt syfte – att diskutera rättssamhälle och säkerhetspolitik. Ibland kan det dock vara spännande att kasta in något helt ovidkommande som inte har med saken att göra. Som ägare av ‘Morgonsur’ har jag ju faktiskt möjligheten att göra precis som jag vill, och det tänkte jag göra nu:
Bland annat märkligt jag ägnat mig åt i livet höll jag under 90-talet på en del med att skapa musik i mängder – för mitt eget höga nöjes skull.
Jag har aldrig ens försökt skicka den till något skivbolag eftersom det aldrig intresserat mig – och med all sannolikhet inte musikförläggarna heller. Av den anledningen kan jag garantera att ingen av er hört denna musik tidigare.
Jag är musikalisk allätare och lyssnar i princip på allt från Bach till Rammstein. Jag har dock alltid varit extra svag för lugn, meditativ musik, filmmusik och jättearrangemang av symfoniska ljud. (Min bättre hälft påstår bestämt att jag bara gillar ‘seg musik som man ju somnar av’).
Mina modesta musikaliska alster sträcker sig från mer konventionell popmusik till intrumentala filmmusiksliknande ljudorgier. Vi börjar med att undersöka om ens någon har glädje av den senare genren av min musik, så får vi se om jag uppdaterar sidan med mer ‘trallvänliga’ låtar senare. Jag har till att börja med plockat ihop bra precis en timme meditativ musik sammanlagt.
Om du går igång på synthesizers, smått överarbetade studioprodukter och hoppar jämfota av glädje när du hör namn som Hans Zimmer, Jean Michel Jarre eller John Carpenter har vi förmodligen samma musiksmak. Den musik jag hittat på vill jag föreställa mig som ‘filmmusik till filmer man får fantisera fram själv’.
Om det nu finns någon enstaka stackare därute med ungefär samma musiksmak som jag och som dessutom mot förmodan gillar mina märkliga ljudmattor – sätt dig i en skön fåtölj, ta ett glas rött, lyssna, slappna av och dröm dig bort.
För ‘Morgonsurs’ internationella publiks skull (som när denna musik publiceras kommer att bestå av minst en nyfiken bekant till mig) presenteras musiken på engelska:
1. Introitus – (3:29) Entering the Movie of Your Mind in a some what ‘Floydish’ way. (The word ‘Introitus’ is latin, ‘Introit’ in English – and does not refer to the medical term, hmm).
2. Meditation – (3:59) Synthesized instrumental music
3. Soldier Blue - (2:42) Piano, strings and snare drums.
4. Solitude - (2:31) ‘Unwritten’ music that only ‘became’. I felt ‘mellow’, and I sat down and played…
5. Atlantis – (7:48) Inspired by Water, Waves and Whales. Building up to the instruments of a full orchestra each tributing the sea. Fading away to silence.
6. Dreams – (9:25) A cross-cultural journey in fantasy
7. Entity – (2:23) Meeting the other world.
8. India – (3:38) Eastern infuences..
9. Sherwood – (4:33) Forests and hills.
10. Epilogue – (3:34) End titles in the Movie of Your Mind. Returning to reality.



Även fast jag inte brukar lyssna på just sådan musik så tycker jag att det lät bra. Ska ta och lyssna på det igen i bättre högtalare än min laptop också.
Jag spelar själv men spelar lite mer ”aktiv” musik, eller vad man nu ska kalla det. De som brukar höra musiken som jag lyssnar på (inte all dock, jag har ganska bred smak trots allt) säger att de blir nervösa av den. Här är en av mina favoritlåtar genom tiderna:
Har du lyssnat något på Scott Walker? En av mina favoriter.
Jag hade faktiskt tänkt skriva till Jan Hammer i min uppräkning av bra filmkompositörer, men tänkte att ingen ändå minns mannen som fyllde Miami Vice med kanonmusik. Jag är inte helt inne på hans mer jazzfunkiga låtar – men hans ‘Evan’ är ett mästerverk.
Scott Walker är bra.
Kanske den här faller dig mer i smaken? Fast du kanske har hört den redan. Väldigt snygga melodier tycker jag och trummisen har fantastisk röst, utöver att han är en fantastisk trumslagare.
Om jag gör en film någon gång kan du få göra filmmusiken, morgonsur.
Bara den blir rumsren, så…
Lite Luc Besson över det hela också (hans egna filmmusik till Det stora blå, europeiska versionen eller directors cut, inte den amerikanska korta versionen med annan musik).
Du brukar tydligen båda hjärnhalvorna, Morgonsur. Respect!
Jo, man försöker låta bli, men det låter sig inte göras.
Ypperlig musik, Morgonsur. Kommer att lyssna mycket på den när jag skriver romaner.
Låter lite som en blandning av soundtracket till Heat samt Mike Oldfields album Tres Lunas och Songs of Distant Earth.
Bra!
”India” låter lite grann som soundtracket till ett spel som fanns i en mobil jag hade för ett par år sen. Det gick ut på att man skulle styra en liten sköldpadda upp genom ett torn innan vattnet steg och dränkte henne och på vägen skulle man samla poäng i form av ädla stenar. Jag minns tyvärr inte vad spelet hette
.
Låter kusligt, det där spelet. Men om någon speltillverkare vill köpa en låt för en ohemul summa är jag idel öra…
”Introitus” skulle passa till en riktig svensk deckare av den typen som du ondgjort dig över i tidigare inlägg.
Jag kan riktigt se Wallander köra sin Volvo en regnig, svensk höstdag genom ett grått Skåne.
”Soldier blue” låter som soundtracket till en film baserad på dina Bosnienberättelser. Fast det blir nog inget av; ska man göra film i Sverige måste man tigga pengar från Svenska Filminsitutet och mer rödvinsindränkt 68-bastion finns inte i landet. Kommer någon med ett manus och säger att hen vill göra en spelfilm om BA01 lär hen bli utjagad från filmhuset och över hela Gärdet med högafflar och facklor.
Det skulle vara intressant att få veta din ålder, men jag gissar att du nått de fyrtio åren, därför musiken känns lite mogen om än lite melankolisk. Du är klart mycket musikalisk och visar, även om tongångarna känns igen som standard att du skapar arrangemang som undviker de mest klychiga tonartsförändringarna. Jag är mycket känslig för sådant. ”Meditation” var nog enligt mitt tycke den bättre av alla de andra, men jag undrar över låtens titel, om det här är verklig bra meditations musik för mig. Men visst är allt lungt, enskilt och ganska avkopplande.
Jag försöker komma på någon länk med musik som är atmosfär och möjligen meditation för mig. Detta är en mycket svävande, oföränderlig och här ännu ensammare låt på hela 10 minuter, och det är värt mödan tycker jag då de omärkliga rytmerna börjar utveckla sig. Mycket nöje!
Blev det en länk? Du fixar nog biffen i a f…
Tack för konstruktiv kritik. jodå, jag har relativt nyssens passerat fyrtio. Alstren på denna sida är dock sådär femton år gamla, och jag gör inte särskilt mycket musik längre.
Jag gillade din länk. Den passade ypperligt.
Eftersom du sa att du tyckte om Ramstein tänkte jag tipsa om ett band som heter Killing Joke. Medje att det kanske är medryckande. Iaf så ville jag göra ännu ett tillägg med bandet Laibach från Slovenien – provokativt, lite tufft men med skönt vulgär humor.
Killing Joke: European Superstate
Laibach: Tanz Mit
Introitus fick mig att se en fiskmås som seglade i skyn, fint…har du läst medicin *L*
Tänker beta av en komposition om dagen, som en musikalisk adventskalender, eller nåt…
Fint som sagt var.
Pingback: Morgonsur möter Mänskligheten… « Hedniska Tankar
Här lite afghansk pop music…
Tangerine Dream anyone?
Göra en spelfilm om BA01. Vilken skrämmande tanke…. undrar vem som skulle spela Bat-pappa Ulf??
Bra fråga. Utseendemässigt hade Lars Lind funkat…
Problemet är att han är i samma åldersklass som Ulf H och har svårt att spela honom för 20 år sedan. ”Stilmässigt” vore det väl Stefan Sauk eller Persbrandt som skulle funka…