Jag har i ett tidigare inlägg i min blogg gett svensk polis en hel del ovett för hanteringen av ‘Arctic Sea’. Jag har t o m kallat det ‘skandal’.
Förlåt.
Enligt vad som framkommit tyder allt på att rederiet inte bemödat sig med att larma polisen förrän fyra dagar efter händelsen. Och det är ju inte lätt att ingripa mot en händelse man inte känner till. Så därför ber jag ödmjukast om ursäkt.
Trots mitt slarv med att kolla ingångsinformationen hävdar jag dock fortfarande – med en dåres envishet – att vi har svårt att få resurser av den typ som krävs på plats inom rimlig tid. Vi har resurserna, men har helt enkelt inte lagt tillräckligt med vare sig fokus eller medel på att få dem snabbt på plats, någorlunda oberoende av årstid, tidpunkt på dygnet och väder.
Den brännande frågan är nu varför polisen inte larmades, och huruvida det är en systembrist (vilket är mindre sannolikt), eller skedde med avsikt (vilket jag skulle spekulera i). Oavsett vilket kan det möjligen även här finnas åtgärder att vidta inför framtiden som gör att man kan uppdaga denna typ av mysterium tidigare.
Nya spekulationer lanseras nu av journalister och källor både här och där. Som jag nämnt tidigare i denna blogg kommer dessa konspirationsteorier att bli än mer fantastiska ju längre tiden går. Själv ligger jag nu lågt tills utsagorna från kapare och besättning blivit kända. Inte förrän då kan man rimligen dra fler slutsatser i detta märkliga ärende.
Själv har jag blivit påmind om något jag egentligen redan visste – lita aldrig på medieuppgifter! Jag slarvade, och gjorde fel, enligt principen ‘skit in – skit ut’. Det var dumt.
Jag hade fel information, och då spelar det ingen roll om man förvisso drar rätt slutsatser av den.
Genom att göra det gick jag tvärt emot gällande svensk sed beträffande säkerhetspolitisk analys;
Alla vet ju att en korrekt säkerhetspolitisk analys i Sverige utgår ifrån att ha rätt information som man drar fel slutsatser av.
Morgonsur 