Bråkiga ungdomsgäng? Så här gör man:

Photobucket

Jag utlovade i ett tidigare inlägg om ungdomsbråken i Göteborg (som var lite elakt, jag erkänner) ett seriöst förslag hur polisen bör arbeta i problemområden. Det blir ingen uttömmande avhandling, men några grundläggande tips av vilka man säkert redan arbetar efter några. Följde man alla till punkt och pricka hade vi med all sannolikhet inte haft dessa problem i den omfattning de förekommer idag.

Framgångsrikt polisarbete mot ungdomsgäng är egentligen knappast någon raketvetenskap. Det vilar på enkla principer kända sedan tidernas begynnelse.

Arbetet som sådant måste alltid vara långsiktigt och konskevent, vilket redan det brukar ställa till det eftersom offentliga prioriteringar inte alltid låter detta göras.

Det praktiska arbetet på fältet är en balanserad mix av tre grundprinciper;

(1) närvaro, empati, humor och respekt i kombination med (2) korrekt men fast repressivitet vid ‘gränsöverträdelser’ och (3) uppföljning av de repressiva ingripandena.

Glöm inte den sista punkten. Det är den fullständigt avgörande del av kedjan polisarbetet oftast saknar resurser för, prioriterar bort, glömmer, missar eller anser oviktig. Men det är i uppföljningen av insatsen man har sin bästa chans att skapa dialog och bygger det framtida förtroendet hos dem man mest av allt behöver nå.

Ni har väl redan märkt att jag har en smått sjuklig faiblesse för punktlistor – och här kommer en till, hasteligen ihoprafsad handlingsplan i populärutgåva innehållande konkreta och beprövade tips till polisen i Göteborg, övriga städer med gängproblematik samt justiteminister Beatrice Ask:

1. LÄGG RIBBAN!
Det finns förvisso ett stort utrymme för egna bedömningar som polis – och det är i de flesta fall något väldigt positivt. I områden med hög kriminalitet blir det dock en belastning om olika poliser bedömer samma typ av gärning allt för olika. Utrymme för otydlighet existerar inte. Man har rätt att som ungdom veta var gränsen går. Hela ens existens i tonåren går rentav ut på att få ett svar på just den frågan.

Bestäm därför internt tydliga och konsekventa toleransnivåer – gränser för vad polisen accepterar och inte, och inom vilka områden och tider man bör utöva polismannarollen med mer linjal och mindre resonemang. Skapa av polisledningen sanktionerade handlingsplaner för detta, och se till att samma bedömningsgrunder utövas av alla poliser som har kontakt med problemområdet.

Ordet ‘lågtolerans’ är ett i sammanhanget synnerligen aktuellt begrepp.

2. MARKNADSFÖR OCH INFORMERA
Ta kontakt med media, skolor, klubbar, organisationer, butiker, människor. För dialog, förklara och upplys om vad som gäller innan det nya arbetssättet börjar gälla. Lyssna – men förhandla inte. Det är polisens ansvar och uppgift att upprätthålla lag och ordning, d v s sätta gränserna för vad som är en laglig och acceptabel nivå av ordningsstörningar – ingen annans.

3. KLIV UR BILEN!
Börja arbeta med mycket hög närvaro, både civilt och uniformerat – dygnet runt. Var okonventionell, cykla civilt. Ha ett dedikerat undsättningsfordon och effektivt samband som gör det möjligt att med bibehållen säkerhet släppa dubbelpatrullerna och istället röra sig i ‘moln’. Man täcker större ytor och identifieras inte lika lätt som poliser. Syftet är att polisen alltid skall vara den som kontrollerar området. Även när det är lugnt – det går nämligen inte att jobba tillbaka kontrollen genom att åka på larm. Hög närvaro innebär fortlöpande trevlig och respektfull kontakt med invånare, butiksinnehavare och ungdomsgäng i området.

Det går inte att ha en hög närvaro i samhället medan man passerar det i en luftkonditionerad V70 lyssnandes på Radio Rix.

Hög närvaro innebär att kriminella element skall känna att en polis när som helst kan dyka upp från ingenstans – dynget runt, var som helst. Den ensamme vandraren med en Colaburk i näven skall lika gärna kunna vara en polis.

4. POLISMAN SKALL UPPTRÄDA PÅ ETT SÄTT SOM INGER AKTNING OCH RESPEKT
Citatet från den gamla Polisinstruktionen säger allt. Uppträd alltid respektfullt, ärligt, inbjudande, glatt och med humor tills din kund genom sitt uppförande bestämt något annat. Då uppträder man respektfullt men synnerligen fast.

Kränkande eller ens nonchalant uppträdande eller språkbruk är att jämställa med tjänstefel.

5. TA INGEN SKIT!
Går någon över den fastställda gränsen – ingrip omedelbart, med kraft och fasthet om så hela Sverige skall tömmas på poliser för att kontrollera situationen. Polisen har medborgarnas uppdrag och mandat att utöva våld för att upprätthålla den fysiska kontrollen över alla områden inom Sveriges gränser som är tillgängliga för allmänheten. Den rätten har inte ett gäng testosteronstinna sextonåringar med sociala problem och galopperande identitetskris.

Arbetsverktyget ‘omhändertagande’ skall nyttjas så extensivt lagstiftningen tillåter. (För nyfikna rekommenderas läsning i LOB 1§ samt Polislagens 12 och 13 §§).

6. ANVÄND RÄTT UTRUSTNING OCH VAR KREATIV!
Poliser i områden med hög bråkfaktor skall åka buss och bära två handfängsel per konstapel – så man i värsta fall kan ta med sig ett helt gäng från platsen till ett lugnare ställe. Människor i lagens utkanter har stenkoll på polisens utrustning och begränsningar, och vet att en V70 inte rymmer mer än en ur gänget om polisen tappar tålamodet. Det gör det värt att chansa, eftersom ‘risken att just jag skall bli omhändertagen är inte särskilt stor’.

Medvetenheten om att polisen kan ta med sig mer än en person från platsen kan utgöra skillnaden mellan å ena sidan en avslappnad situation med dialog och å andra sidan lynchstämning och fritagningsförsök.

Om man vill verka dolt är det ingen idé att skicka en civilbil. Det är inte svårt att räkna ut att två vuxna i en originalutrustad SAAB 9-5 med tre antenner på taket som kommer glidande mitt i natten är en polisbil. Se till att nyttja okonventionell utrustning som cyklar, mopeder – och våga gå ensampatrull i ‘moln’ med inbördes radiokontakt.

7. DEN SISTA SOM LÄMNAR EN STÖKIG PLATS SKALL VARA EN POLIS!
…vilket inte behöver förklaras då det är självklart – men tyvärr inte alltid möjligt att leva upp till.

8. FÖLJ UPP EGNA INGRIPANDEN OCH STÅ FÖR BESLUT OCH HANDLINGAR!
Släta inte över ett resolut ingripande. Den som gjort ett ingripande skall så långt möjligt själv följa upp vad som hänt med den ungdom som blivit omhändertagen eller gripen. Detta har flera positiva effekter; det gör att poliser inte överrreagerar (de måste ju faktiskt träffa vederbörande sedan och motivera vad de gjort och sitt lagstöd) och framför allt får den som felat en chans att ställa frågor och få förklarat för sig varför beteendet är ohållbart och kommer att sluta på samma sätt även nästa gång.

Ungdomar får sin kunskap om vad polisen får göra och inte från Internet, media och skolfröken. Dessvärre har nyss nämnda informationskällor nästan uteslutande helt fel. Vilket ungdomen får sota för vid första empiriska försök.

Om ingen tar sig tid att förklara att polisen inte bara hade rätt, utan rentav var skyldig att ingripa på det sätt som skedde kommer den drabbade ungdomen att gå in i vuxenlivet fast övertygad om att han/hon utsatts för ett övergrepp.

Den som får se att polisen är en människa, som kan sin lagstiftning, står för besluten och motiverar varför är en erfarenhet rikare. Den polis som får träffa en ungdom som kan förklara hur han/hon tänkte och kände och vad som triggade händelsen likaså.

Gemensamt lärande börjar med gemensam insikt. Utan denna har ingen lärt någonting – och alla parter är dömda att upprepa samma beteende.

9. VAR UTHÅLLIG – SOM INDIVID OCH SOM ORGANISATION!
Samtliga ovanstående punkter är värdelösa – och gör snarast mer skada än nytta – om de genomförs ostrukturerat, inkonsekvent eller som en tidsbegränsad punktinsats. De måste bli ett konsekvent löpande arbetssätt under mycket lång tid. Ja – vi pratar år!

Den kanske viktigaste punkten är att ledningen måste stötta sin personal mot de påhopp och mediala drev som obönhörligen kommer som ett brev på posten förr eller senare. Det blir nämligen obekvämt för vissa när polisen engagerar sig och börjar ställa krav. Det duger inte att misstänkliggöra sin egen personal, släta över och ‘hoppas det blåser över’ på det sätt som är kutym bland högre chefer inom rättsväsendet så fort en tidning andas ordet ‘anmälan’ eller ‘övervåld’.

10. BLI EN DEL AV VARDAGEN!
Långsiktiga ärliga och förtroendefyllda samarbeten måste byggas med media, skolor, föreningar, ungdomar, boende, butiksinnehavare, reatauranger, nöjesetablissemang, socialtjänst, kommun, försäkringsbolag och andra viktiga aktörer i området. Jobba för medborgarna och berätta om det.

Vad man behöver utföra beskrivs i polisens gamla sjuttiotalsslogan ‘Skydda – Hjälpa – Ställa tillrätta’, vilket är den bästa slogan polisen haft. Det är nämligen den enda genom hela polishistorien som syftat på att polisen faktiskt skall göra någonting för medborgarna, och inte bara uppfattas göra något på ett visst sätt.

Om ni inte lyckas få bättre ordning efter att ha genomfört ovanstående skall jag äta upp den gamla båtmössa jag lade på hyllan för många år sedan – men jag har inte sagt att det är gratis. Det kostar både pengar och engagemang! Det är dock relevant att fråga sig vad alternativkostnaden uppgår till.

Och även om ovanstående recept är enkelt är det långt ifrån lätt.

Photobucket

UPPDATERING: Ovanstående tycks ständigt aktuellt. Heder åt Länspolismästare Erik Steen, som svarar på kritiken sakligt och korrekt utan att hänga ut sin egen personal, vilket tyvärr är allt för vanligt.

UPPDATERING 2: Aftonbladet har även en artikel om hur Paris förbättrat arbetet mot kravaller. Det finns en del godbitar där…

Annonser

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Rättssamhälle och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Bråkiga ungdomsgäng? Så här gör man:

  1. FredrikN skriver:

    Mycket vettigt. Härifrån Finland ter sig Sverige som ett land i anarki.

  2. Morgonsur skriver:

    Ja, man kan väl säga att vi jobbar hårt på saken i alla fall.

    Och det menar jag inte på ett positivt sätt.

  3. kalle skriver:

    Harifran UK ter sig Sverige som ett lugnt land med hogt socialt skydd, vacker natur, driftigt folk etc medans Finland ar ett land darifran tomten kommer ifran….och det ar allt…

  4. Bo skriver:

    Efter ett länktips från en kompis har jag tagit mig igenom första inlägget nu. Det lovar en lång stunds tänkvärd läsning framåt i bloggen. Innan jag sett mera, vill jag poängtera den utomordentliga språkhanteringen. Småfnissande läsning mitt i allt allvar är en bedrift att framkalla.

  5. Per skriver:

    Ett underbart blogginlägg. Varför inte försöka få det publicerat i DN eller SVD efter bråken i Rinkeby?

  6. Fritz skriver:

    Nu är det bara så att de upploppsdeltagare som arresterats eller intervjuats har varit i tjugioårsåldern, inga sextonåringar således utan det handlar alltså om unga vuxna som beter sig som idioter.

  7. rogerklang skriver:

    Sådana ”punktlistor” som du är så glad i kallas för ”idealtyper” och benämningen kommer från statsvetenskapen vad jag förstår (begreppet används åtminstone där). Den mest kända och tidigaste idealtypen är de tio budorden. Det är en svår konst som inte alla kan lära sig att ställa upp idealtyper. Gratulerar!

  8. rogerklang skriver:

    Men bara för att man har satt upp en 7-punkters önskelista till tomten så innebär inte det att man har skapat en idealtyp! Det ska vara nödvändiga och tillräckliga kriterier för att konstruera en applicerbar modell, som du tycks ha gjort ovan. En idealtyp måste inte nödvändigtvis vara uppbyggd genom ett antal punkter, de svåraste idealtyperna att göra är genom diagram, t.ex. en kvadrat uppdelad i fyra mindre kvadrater som var och en representerar ett värde som korrelerar med de andra rutornas värde. Som ett exempel på en idealtyp av den sorten kan jag ta ”supermakternas dilemma”, som Ronald Reagan hittade på en utväg ur dödläget ifråga om supermakternas kärnvapen. Man har fyra intilligande kvadrater där den nedersta kvadraten till höger har värdet 1 (som är det bästa värdet), sedan går man vidare från 2 till 3 till 4 clockwise. Utanför de fyra rutorna skriver man till vänster Sovjet rusta, med ett ”Nej” vid de nedre rutorna med värdet 1 och 2. Ovanför nejet vid de övre rutorna skriver man ”Ja” till vänster om rutorna 3 och 4. Ovanför de fyra intilliggande kvadraterna skriver man USA rusta. Man placerar ett ”Ja” ovanför de vänstra lodräta kvadraterna, och ett ”Nej” ovanför de högra lodrätt sedda kvadraterna. Om bägge supermakterna väljer att inte rusta, enligt värdet Nej-Nej i kvadraten längst ner till höger, så blir samhällsvinsterna som störst (där av är 1 det högsta värdet!) och kärnvapenkrig omöjliggörs. Det näst bästa värdet 2 får man om Sovjet inte rustar men USA gör det (i amerikanernas ögon). Det näst sämsta värdet 3 får man om bägge rustar, enligt rutan längst upp till vänster, vilket var det som skedde under hela den tid staterna USA och Sovjetunionen var motstående kärnvapenmakter. Och slutligen det sämsta som kan ske för USA är att USA inte rustar men Sovjet gör det, enligt värde fyra i det övre högra hörnet. Reagan var väl införstådd med supermakternas dilemma-idealtypen. Han löste dödläget galant genom att outracea Sovjetunionen teknologiskt när han initierade Starwars.

    Mvh Roger Klang

  9. Liza skriver:

    Usch vad gammelmodiga ni låter? Hårda krav, polisen ska vara tuff och hård låter väldigt mycket 1800-tal. vi lever faktiskt i 2000-talet. Polisen ska vara mindre, och sammehället och skolan ska vara mer mjuk.

    mer kramar till ungdommarna och mer ungdomsgårdar där de kan ha rolig, kolttra och annat är bättre och där vuxna kramar ungdommar så de blir uppskattad är bättre

    hård tag och hårda krav av föräldrar, samhället och skolan leder bara till en spiral nedåt.

    • juggen skriver:

      Jag hoppas att du skämtar Liza, om inte så rekommenderar jag dig att söka jobb på en ungdomsgård dit kriminella ungdomar går. Försök sedan att krama dem när du vet att de har stulit från ungdomsgården och se vilken effekt det kommer att få. Kommer de t.ex. att fortsätta stjäla eftersom deras gärning belönas, eller kommer de att sluta stjäla?

      Sedan vill jag även rekommendera att du tar igen svenskan en aning, uppenbarligen har dina lärare inte varit speciellt hårda mot dig, vilket märks. 😉

  10. rogerklang skriver:

    En kram till dig Liza, för din naivitet!

  11. Ping: Om att världen upprepar sig | Morgonsur

  12. Ping: Om att återupprätta ordning i utanförskapsområden | Morgonsur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s