Yrkesförsvarets personalförsörjning från läktaren

Photobucket

Så här när man ser diskussionerna om Försvarsmaktens tänkta personalförsörjning i framtiden från läktarplats smyger sig en bekant känsla tillbaka. En känsla av annalkande katastrof.

Jag tänker inte analysera sakfrågan. Det har Jan Kallberg redan gjort på ett alldeles ypperligt sätt i denna artikel (länk). Wisemans Wisdoms har dessutom på ett förtjänstfullt vis sammanställt de intressantaste källorna på nätet, för den som vill läsa, förundras och förfasas.

Själv tänker jag istället analysera min egen känsla, ni vet den om en annalkande katastrof:

När jag för länge sedan arbetade som polis umgicks man å yrkets vägnar med en hel del missbrukare. Huvuddelen kom man att lära känna rätt väl, och med dem delade man en hel del upplevelser. Ibland var man tvungen att gripa eller omhänderta dem, ibland blev ingripandena rätt våldsamma – men oftast pratade man om väder och vind, om livet, dess sorger och glädjeämnen och… umgicks. Högst flyktigt, men hjärtligare än många icke-poliser riktigt förstår. I ömsesidig respekt. Man kunde uppleva allt från djupa samtal om livets mening till att spela varandra en hel del spratt och utsätta varandra för practical jokes, från tid till annan.

Helt enkelt fanns det många av missbrukarna som hjärtat ömmade lite extra för, och som man kom överens och trivdes rätt bra med som människor.

Även om man gick rätt hårt åt varandra då och då.

Ibland var det någon av missbrukarna som började gå ner sig riktigt illa. Men ju mer de gick ner sig desto bättre hade det om man frågade dem själva. Ju mer hålögda de blev, ju fler tänder som försvann ur leendet, och ju fler kilon som rasade av de magra kropparna – desto mer ivrigt bedyrade de saker som ”Jag mår finfint! Aldrig varit bättre! Nu lyfter det äntligen för mig här i livet, förstår du!”

De innerliga proklamationerna om hur mycket bättre de mådde hela tiden tycktes stå i omvänd proportion till verkligheten. Vem som helst som betraktade förfallet utifrån kunde se katastrofen obevekligt närma sig.

Ungefär så känns det att betrakta försvarets omställning från utsidan. Någon man delat en del glädje och svårmod med, och känner för, är på väg att haverera fullständigt. Man är egentligen inte direkt drabbad själv, men känner ett desperat behov att göra något. Tyvärr kan man inte annat än försöka visa medkänsla och närvaro. Allt medan objektet för ens oro allt ivrigare bedyrar att det inte är några problem alls, att det redan har vänt och att allt bara kommer att bli bättre från och med nu.

Utan att lura någon annan än sig själv.

Som polis kunde man när det katastrofen var tillräckligt överhängande till slut skriva en promemoria, få personen tvångsomhändertagen enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) och sex månader senare få ett tack från en pigg, glad, fräsch, nykter och vältränad människa som delade föga mer än namnet med den spillra man lyft från gatan ett halvår tidigare.

Kan någon omhänderta och tvångsvårda försvarsmakten, snälla…?

–     –     –

Annonser

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Säkerhetspolitik och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Yrkesförsvarets personalförsörjning från läktaren

  1. Cornucopia skriver:

    LVM. Lagom om vård av myndighet. Försvarsmakten har kanske gått ner sig mest av alla, men det finns säkert fler som står på tur.

  2. Galileo skriver:

    Kanske inte tvångsvård, men väl tvångsförvaltning.
    Försvarsmakten är idag en enrådighetsmyndighet där överbefälhavaren i egenskap av myndighetschef har mycket långtgående befogenheter i sin ämbetsutövning. Som ovan konstaterat går det ju sådär…

    Regeringen skulle mycket väl kunna besluta ställa myndighetschefen under en styrelse. Incitament saknas sannerligen inte. Välj en i floden av sentida rapporter från granskningar av missförhållanden inom försvaret från exempelvis Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket eller Statskontoret och man kan finna skäl för en sådan åtgärd väl i nvå med de skäl som föranledde regeringen att entlediga generaldirektören för Sida.

  3. Peter Hammarberg skriver:

    @ Galileo
    Jo, visst har Riksrevisionen och diverse andra granskare haft synpunkter, och förvisso grava sådana, på sådant som ÖB ytterst är ansvarig för. Detta är dock bara administrativs småsmulor i den stora, principiella katastrofen. Vad de gäller de avgörande smällarna har ÖB bara levererat vad våra folkvalda politiker i sin allvishet beställt…

  4. gathenhielm skriver:

    @ PH:
    Den så kallade betällning våra folkvalda påstås ha gjort av överbefälhavaren är i stort sett uteslutande baserad på förslag från och undrelag som beretts av Försvarsmakten.

    Om Du frågar våra folkvalda i allmänhet och försvarsutskottets ledamöter i synnerhet om vilken delaktighet de haft/har i utfomningen av försvarets omställning till yrkesförsvar och formulering av långtbortistandoktrinen tror jag Du kommer att få – minst sagt – väldigt skiftande svar.

    • Peter Hammarberg skriver:

      Självklart blir svaren skiftande; beroende på okunskap,ointresse, stor kunskap och stort intresse och kanske framför allt, partifärg.
      Om man låtit sig styras av sina underordnade tjänstemän säger detta mera om politikerna än om tjänstemännen….

  5. Born skriver:

    Jag är inte kompetent att yttra mig i frågan, men varför vara anspråkslös *L*

    Motsättningar mellan två stora etniska eller religiösa grupper, sägs säkrast bädda för ett inbördeskrig.
    Även ett land med en missnöjd yrkesarme kan ligga i riskzonen för en militärkupp, så vem vet, svenska-armen kan kanske få bruk av sitt kunnande i realityn så att säga, inom en viss framtid.

  6. Tvenne skäktor och en krona skriver:

    Jag sitter här och småler igenkännande då jag numera har bytt min gröna uniform mot en blå (via en brun)…

  7. Ping: Försvarsmaktens nya sms-tjänst « En skarp dam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s