Jag brukar ofta påpeka att orden ”lagligt” och ”lämpligt” inte är samma sak, och att det heller inte alltid är önskvärt att de orden går hand i hand. Det tycker jag inte nu heller, men bara för att något är lagligt betyder det inte att det är ett obligatorium att utnyttja varje fritt utrymme i vårt annars sönderreglerade samhälle till sitt yttersta. Särskilt inte om man är en myndighet.
Efter att ha läst Chefsingenjörens bisarra redogörelse om hur han precis fått sparken från Försvarsmakten via SMS saknar jag ord.
Jag arbetade under några år i bemanningsbranschen – en bransch som inte är känd för att vara världens mest eftertraktade samling arbetsgivare. I den stora koncern jag arbetade i försökte vi vara seriösa, i nära samarbete med facken – och hade målsättningen att bli en så bra arbetsgivare som möjligt. Branschen som sådan är dock kortsiktig och ryckig – och gör att man ständigt måste anpassa mängden anställda efter den synnerligen varierande mängden uppdrag.
Lagen ger – trots vad som ofta påstås i debatten – en arbetsgivare teoretiska möjligheter att uppträda rätt skrupelfritt. Just av den anledningen bör man undvika det. Varje verksamhet lever på sin samlade kompetens, och kompetenta människor attraheras föga av arbetsgivare med rykte om sig att behandla sin personal som boskap.
Det här vet varje bemanningsföretag, och av just den anledningen är det endast oseriösa bemanningsföretag – eller bemanningsföretag som hotas av omedelbar konkurs och därför är desperata – som utnyttjar lagar och avtal till det yttersta och fotar ut människor för att göra snabba men kortsiktiga besparingar.
Försvaret är inte vilken arbetsgivare som helst. Fram till nu har jag ansett att detta i första hand beror på den mycket speciella verksamheten, som de facto ställer mycket speciella krav på anställningsförhållandena. Efter att ha läst Chefsingenjörens inlägg skulle jag snarare säga att det som numera på allvar utmärker Försvarsmakten som arbetsgivare är det oöverträffat oprofessionella sätt på vilket man förhåller sig både till fackföreningarna och den egna personalen.
För att hitta något liknande bottennapp i bemanningsbranschen måste man nog se över den del av ”bemanningsbranschen” som arbetar inom städ- restaurang och byggsektorn, och som kontrolleras av västbeklädda motorcykelgäng eller internationella ligor.
Att fota ut kompetenta medarbetare efter 24 år för att de vägrat skriva på ett illa specificerat framtida in blanco-avtal låter inte som något det mest oseriösa bemanningsföretag skulle komma på.
Och hittills har jag inte ens bland de mest oseriösa bemanningsföretag hört talas om något enda som fotar ut folk via SMS. Den känsla av annalkande katastrof jag beskrivit apropå försvarsmaktens personalförsörjning blir inte direkt svagare av panikartade tilltag i den stilen.
En handling säger mer än tusen ord, sägs det. Försvarsmakten har i handling gjort fullständigt klart a) hur de vill uppfattas som arbetsgivare samt b) att de inte vill ha kompetent, självständig och kritiskt tänkande personal.
Det kan inte den allra mest påkostade rekryteringskampanj ändra på.
– – –
Morgonsur 
Klokt och genomtänkt som vanligt.
Sådant här händer ju bara inte. Själv har jag mått sk*t sedan jag läste Chefsingenjörens inlägg.
Vi får nog gå tillbaka till 30-talet för att hitta en motsvarighet, men då fanns ju i och för sig inte SMS, så utvecklingen går trots allt framåt.
Klon i det du skriver är skillnaden på laglighet och lämplighet och att veta vari skillnaden består. Om inte FM skaffar ny personaldirektör snart, blir Försvarsmakten ett tomt skal personalmässigt sett. Själv skulle jag inte kunna förmå mig att värva unga människor till det här.
En annan sak är att vi nog är flera som inser att vi alla är utbytbara. Endast ett anställningsstopp kan förhindra detta.
Du skall inte tro att Jantelagen är till för sådana som du, verkar vara budskapet.
Tack för ett bra inlägg.
Jag har komponerat en bild för när de ska rekrytera ersättaren till Chefsingenjören.
http://proxy1.pixbox.se/arkivet/synligt_37/31890000-31899999/640×480/31898190.jpg?0
Vilken Pippi som ”har vad som krävs” kan ni gissa själva.
Precis som du har jag erfarenhet från bemanningsbranschen. Dessutom från byggsektorn. (Nej, ingen emblemsmyckad väst ;)!) Jag var skandinavienchef i en utländsk koncern som försökte ta med sig sina hire and fire metoder in i Sverige. Men detta saknar motstycke. Jag har inte hört talas om dess like.
Hela västvärlden (jag vet, det är inte så stort men ändå) talar om employer branding. Och jag skulle tro att det är om så mycket viktigare i ett yrke där du inte bara riskerar musarm utan faktiskt liv och lem. Men det tycker tydligen inte Försvarsmakten. Håller de på att skrota sig själva?
Deras personal och deras familjer sätter så mycket på spel. Men personalavdelningen kan inte ens tillämpa vanlig hyfs. Erbarmligt.
Det som slår en är att det inte ens avlägset är främjande för verksamheten, inte ett spår av förändring för att uppnå något som helst resultat förutom att kapa av ett antal huvuden i organisationen, oavsett befattning eller kompetens.
Snacka om fritt fall, hade det varit ett verkstadsföretag som hade betett sig så här så hade man fått fackliga stridsåtgärder som ett brev på posten ungefär samtidigt som alla fordringsägare hade börjat ta hem alla risker.
Jag har jobbat som telefonförsäljare och blivit bemött med mer professionalism än detta. En bra arbetsgivare inger lojalitet hos de anställda, är de lyhörda för de anställdas väl och ve är det klart man ställer upp för dem i gengäld. Försvarsmakten som redan har en viss mån av lojalitet genom sin egenskap av nationsvärn tycks i stället fast beslutet om att förverka detta kapital.
Sannolikt har väl FM räknat med visst svinn på kompetens och nu genomförs ordern att samtlig personal ska vara redo för insats utomlands. Nu genomförs detta och uppsägningen av CI är, under rådande förhållanden inte orimlig.
Själv tolkar jag sättet på vilket detta görs som att de personalansvariga inte ställer sig bakom ordern utan utför sitt arbete, men gör det under protest, på ett medvetet uppseendeväckande dåligt sätt.
Man kan tycka vad man vill om ordern att den som inte skriver på ska sparkas. Jag gillar det inte. Men jag kan inte heller sympatisera med att ordern genomförs på ett medvetet felaktigt sätt. Faktum är att det i mina ögon värre av den personalansvarige att agera osolidariskt med sin uppgift och sparkar en kritiskt bloggande officer på ett så uppseendeväckande uselt sätt.
FM:s problem just nu är inte primärt inriktningen (även om den lämnar en del övrigt att önska), utan att man inte klarar av att genomföra beslutade förändringar. Hur ska en organisation och medarbetare som inte kan detta i fredstid klara det under de svåra förhållanden den är till för?
FM är ju inte främst en förvaringsplats för officersutbildade, utan det yttersta verktyget för att gaarantera vår suveränitet. Någon som tänkt på detta sedan mitten på 80-talet, tro?
Alltså, när jag läste Chefsingejörens berättelse satt jag nästan och väntade mig någon slags förnuftig lösning i slutändan…men, nej. Herre min skapare, den sista idioten är inte född än…snacka om tungstyrd arbetsgivare. Utpressning är ett ord som spontant kommer genom skallen. Hoppas verkligen att du löser din arbetssituation till det bättre.
Har varit annställd i FM sedan 1986. Har varit på 5 utlandsmissioner. Svarade ja för att jag ansåg att det inte gjorde någon skillnad.Nu är jag osäker. Vad i helvete håller arbetsgivaren på med. Var är bemötanden från HQ. De gnäller i försvarets Forum och andra organ att det förs en annonym debatt på internet. Hur tror de att någon ska vilja stoltsera med namn när arbetsgivare beter sig som han gör. Jag har min karriär bakom mig. Jag har inte kostat FM 100 mkr, men nästan. Jag är en nyckelperson i en utsatt organisation. Sparka mig om ni vill.
Mvh/ Magnus Bjelk Kn Transportflygenheten Såtenäs.
Personalförsörjning och arbetsbrist…
Som lekman på området är det när man läser kap. 5.4 Arbetsskyldighet, sid 171-179 i betänkandet av utredningen om försvarsmaktens framtida personalförsörjning (SOU 2010:86), inte utan att man blir påtagligt fundersam över rådande rättsläge.
Har, så länge det de facto ännu inte existerar några nya anställningsavtal med internationell arbetsskyldighet inkluderad, försvaret något lagligt stöd för uppsägning av de anställda som inte svarat, svarat nej eller svarat ja med förbehåll på den intresseenkät som överbefälhavaren – mitt i sommarens värmebölja – lät skicka hem till de individer som ansågs vara anställda av myndigheten?
Det förefaller i enlighet med utredarens resonemang inte på något sätt vara självklart.
Har ni sett FM svar på ”webbdebatten”?
http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Forsvarsmakten-kommenterar/Forsvarsmakten-foljer-reglerna/
Självklart Har CI missuppfattat det hela och ska hem till Sverige och tala om sin anställning i allmäna ordalag, när han får det SMSet….
Har mailat PersD, vilka pajasar, jag blir så förbannad. Jag har ofta stått med ryggen mot väggen och förklarat att man inom det här jobbet i vissa fall är extremt hårt hållen men å andra sidan så finns här en anda som är svår att hitta på andra ställen. Som det ser ut nu så håller man på att från högsta ort att montera ner ALLT som gjorde FM till en arbetsplats som man kunde gå till med stolthet.
Jag fick själv vara med om något förnedrande och respektlöst ut av en arbetsgivare igår.
Jag söker nytt jobb i olika livsmedelsbutiker runt om i Uppsala och när jag har tagit mig till Gottsunda centrum som ligger utanför stan som tar 40-45 min för mig att komma dit med buss.
Jag går in i affären och frågar en kvinna i butiken om hon vet vart Jenny håller hus. Jag blev hänvisad till att söka upp Jenny ut av avdelningschefen per telefon.
Kvinnan går in i personalrummet för att leta efter Jenny och när hon kommer tillbaka säger hon.
– Jenny vill inte träffa dig.
– Va?, säger jag.
– Visst söker du jobb? frågar kvinnan som hjälpte mig.
– Ja, precis.
– Då ska du ha med dig ett CV, säger kvinnan.
– Ja men det har jag med mig, men jag vill lämna det i hennes hand och berätta lite kort om mig själv.
– Nej det går inte, säger kvinnan.
– Men varför går inte det?
– Hon vill inte, säger kvinnan.
Jag höll på att koka, ville bara snyta till kärringen. Jag kände att jag inte kunde ta en diskussion för att jag blev så arg att jag bara gick där ifrån.
När jag var hemma, det första jag gjorde var att ringa tillbaka till chefen och undrar vafan hon håller på med.
På honom lät det som att hon gjorde så mot alla och även mot honom. Men jag sa att det är ju du som är chefen du får ta upp det där med henne, för jag blev grymt arg och ledsen efter det där besöket.
Han lät inte så road av att prata med henne. Det kändes som att det var ”Jenny” som bestämde över alla där på Willy:s, helt sjukt var det i alla fall och jag vet nu att jag INTE vill ha jobb där.
Willys Gottsunda verkar inte ha någon lysande arbetsmiljö (de anställda gör inte någon hemlighet av det, direkt) så det är nog lika bra att söka sig vidare.
Det värsta i den här vägen är annars de SIDA-sponsrade biståndsorganisationerna. Det jag sett där slår allt, inklusive försvarsmakten och bemanningsföretagen.
Daniel V>Berätta mer? 🙂