Om tjugohundratalets viktigaste polisartikel

Photobucket

 

Jag har i dagens DN läst den mest välskrivna ledare jag någonsin läst om polisens problem. Tack, Hanne Kjöller, för att du på ett närmast magiskt sätt fångat andan i den destruktiva ledningskultur som ligger som ett kvävande lock över alla möjligheter att någonsin förändra polisen till det bättre.

Och tack, Stefan Holgersson, för att du inte ger upp!

För det gjorde jag. Gav upp. Och det är något som vanligtvis inte ligger för mig.

Men jag tackar min lyckliga stjärna för att jag lämnade polisen – det var bland det bästa jag gjort. Och det är just den kultur som beskrivs så förträffligt i artikeln som fick mig att lämna polisen för alltid.

Jag har berättat om några av mina möten med nämnda kultur i detta inlägg. När jag läste Hanne Kjöllers artikel fick jag närmast kalla kårar längs ryggraden. Jag brukar undvika att spekulera – men vågar slå vad om… närmast vad som helst… att vartenda ord i Hanne Kjöllers artikel är sant. För polisen sticker ut, och är helt unik i sin totala oförmåga att hantera intern kritik. Jag tvekade länge innan jag lade ut mitt inlägg (det hade legat färdigskrivet sedan i våras) eftersom historier av detta slag låter för långsökta för att vara sanna. Man kan helt enkelt inte tänka sig att en offentlig, rättsvårdande myndighet beter sig på det sättet. Som anställd vet man att ingen – inte ens journalister – tar en på allvar och tror att det kan gå till på det sättet medan flosklerna om ”högt i tak”, ”lärande organisation” och ”personalen är vår viktigaste resurs” haglar från diverse polischefer.

Förresten, det är t o m värre än att polisen inte kan hantera intern kritik: polisen är en organisation som inte ens kan acceptera interna utvecklingsförslag.

För ett utvecklingsförslag antyder att det skulle finnas något att göra bättre, och det förstår väl alla att det ändå är samma sak som kritik. Och kritik mot verksamheten kan liknas vid ett påhopp på ledningen, som ju är ansvarig. Och ”ledningen” består ju av enskilda människor. Alltså är alla förbättringsförslag personliga påhopp på enskilda befattningshavare som gör sitt bästa – och så kan vi ju inte ha det…

Se till att vederbörande lär sig veta hut och inte gör om sådana där dumheter!

Jag raljerar ofta. Tyvärr gör jag det inte i den barnsliga indiciekedjan ovan. Även välmenta förbättringsförslag från golvet mottas av landets polisledningar med ungefär samma entusiastiska reaktion som om gräsrotspolisen i fråga levererat en hink snor till ledningsmötet eller rentav ett hästhuvud i sängen under natten.

Åtminstone så länge förslaget går ut på att förbättra själva verksamheten. Det enda man är intresserad av att förbättra är bilden av verksamheten, så förslag som adresserar den frågan kan förvisso vara synnerligen karriärbefrämjande…

Jag brukar likna polisen vid ett Stalins Sovjetunionen i miniatyr; i arbetarnas paradis existerar inga problem överhuvudtaget – utom möjligen en handfull kontrarevolutionärer, dissidenter, omstörtare, som  ibland dyker upp och måste hanteras. Utan dessa förrädare existerar egentligen inga större problem – bara ett fåtal mindre utmaningar, som är på god väg att lösas av enade arbetare som stolt och lydigt ger allt för allas bästa under ledning av politbyråns vishet, klokskap och starka hand.

Om bara förrädarna bara förstår att göra avbön och foga sig – eller i flagranta fall helt enkelt elimineras – är allt frid och fröjd, och det perfekta, lyckliga samhället har en gång för alla uppnåtts!

Liksom underhuggarna i Stalins Sovjetunion sporrades att lämna allt mer fantasifulla rapporter om hur många ton spannmål som skördades, hur många ton stål som producerades och hur många traktorer som lämnade det löpande bandet sitter avdelningschefer inom polisen och friserar statistik med allt mer fantasifulla medel. Och liksom i Stalins Sovjetunion har de genomskådat fasaden, men har insett att det är bäst för dem själva och deras familjers framtid att inte tala om hur det egentligen ligger till. Den som  levererar problem istället för resultat är nämligen en illojal förrädare, arkebuseras på stående fot, och ersätts innan liket kallnat av någon mer foglig – som kan leverera de rapporter om ständigt ökande välstånd, och ständigt lyckligare arbetare politbyrån efterfrågar.

Ingen från politbyrån kommer ju ändå att stå i fabriken och räkna hur många traktorer som lämnar fabriken på riktigt, så vad sjutton! Familjen har det bättre om…

Om du inte läst artikeln – gör det nu! Du kommer sannolikt inte att någonsin läsa en viktigare artikel om du vill förstå varför polisen tycks ha så svårt för det egentligen så enkla. Och om inte denna artikel föranleder någon vidare aktivitet från vare sig medier eller politik, ja, då lär vi väl vara nöjda med att polisen är så… korrupt… som artikeln beskriver. För det finns tusentals parallellhistorier till Stefan Holgerssons, och det föds nya varje dag i denna bisarra tvärtom-organisation som upphöjt det till lag att ingenting utvecklande någonsin kan komma ur den egna personalen om de inte först formats in i ledningens ”tänk”.

All kreativ personal som skulle kunna lösa göra polisen bättre på riktigt tystas effektivt medan polisen som organisation motvilligt och medelst våldsamt motstånd går med röven före in i framtiden.

–     –     –

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Rättssamhälle och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

34 kommentarer till Om tjugohundratalets viktigaste polisartikel

  1. AQ skriver:

    Tyvärr känner jag allt för väl igen detta, dock från en annan närbesläktad myndighet – Förvarsmakten (medveten felstavning).

    • Morgonsur skriver:

      När en kompis sneddade över från försvaret till polisen under 90-talets början skrattade vi gott åt att försvaret låg tjugo år före polisen i ledarskap (även om försvarskulturen också har en del kulturella avarter, och många duktiga militära ledare blivit betydligt bättre av att konfronteras med den civila verkligheten).

      Idag känns det som om försvaret backat tillbaks till polisens nivå. För ledarskapet – och den närmast löjeväckande organisationella dysfunktionaliteten – är idag desamma i båda myndigheterna…

  2. Järnvargen skriver:

    Jag satt faktiskt och väntade på att du skulle kommentera bloggen och skönt att få det bekräftat från en icke-journalist även om jag trodde på henne baserat på dina tidigare skrivelser.

  3. RJ61 skriver:

    Det känns även igen när det gäller en region på västkusten.. =)

  4. Bertil C. skriver:

    Måtte dessa artiklar sättas i händerna på Beatrice Ask, på det att hon måtte kalla upp RPC för en rungande avhyvling! I samband med omorganisationen av polisen 2014 har man ett gyllene tillfälle att göra sig av med alla oduglingar i chefspositioner samt att röja på ”elefantkyrkogården”, – RPS.

  5. Magnus Redin skriver:

    Hur farao förnyar man en sådan organisation? Det enda jag har kommit på är att en kommunal polis i alla fall skulle ge val mellan arbetsgivare och någon form av konkurrens om att visa sig vara bra.

    • Morgonsur skriver:

      Jag tror inte det går att förnya polisen. I teorin skulle det kunna fungera med kommunal polis som lackmustest – men i praktiken skulle man följa gängse offentlig rekryteringsmodell och rekrytera den med på papperet bäst kompetens till ledningen. Vilket gör att man skulle sitta där med samma poliskår, fast en annan huvudman.

      Men jag åt lunch med ett kommunalråd, vars son arbetade som polis för ett par år sedan. hon frågade mig vad jag ansåg om kommunal polis. Jag sade väl något i stil med att det finns anledningar till att man gick ifrån kommunal polis ä men att det idag vore intressant att se om kommunal polis med nytänkande kunde åstadkomma förnyelse i polisverksamheten. Jag nämnde också dilemmat med rekryteringen ovan, och faran att sitta med samma koncept men sämre samverkansmöjligheter. Å andra sidan sade jag till henne att om hon gav mig jobbet med fria händer att rekrytera personal lovade jag att ”konkurrera ut” den statliga polisen och leverera dubbla resultatet för halva kostnaden inom 6 månader.

      Jag är fortfarande övertygad att det vore lika svårt som att stjäla godis från små barn.

      Men det kommer aldrig att hända, eftersom ingen offentlig chef någonsin får fria händer att rekrytera personal. Man har det man har – vilket även statliga polischefer förstås kan skylla på. Men grejen är att de poliser de statliga polischeferna ser som problem i princip är samma poliser jag skulle välja i första hand om jag mot förmodan fick fria händer.

  6. Ola Ljungberg skriver:

    För dj**ligt att polisen medelst pinnplockning ger sig på Svenssons.
    Talade med en f.d MC-polis som slutade bl.a pga av pinnjakten, ”Svenssons är enkla att haffa”.
    Jo tack, betalar böterna dessutom så där är nog ett skäl till för pinnjakten. Nu har tidningen Båtliv börjat skriva om pinnplockning likaså, att plocka pinnar på sjön måste vara som att sno godis från barn. Axplock ur Lasses Bengtssons krönika sidan 8.
    – Efter artikeln i Båtliv 5-12 om det här fallet Thure Andersson fick jag en rad email från våra läsare om saken.
    Ett e-mail ruskade om. det var från en pensionerad polisman, han skämdes å sina kollegors vägnar. ”Pinnjakten måste stoppas” skrev han.
    http://batliv.se/pdf/

    Ask har vetat om pinnjakten sedan 2008, dömt ut den, men den gumman får inte mycket gjort, knapptryckare som hon är. Jag tror inte man ska hänga polisen för mycket, misstänker att ytterst är det regeringen som gett direktiv till polisledningen om pinnjakten. Om man förlägger samhällets knappa resurser på små problem, t.om påhittade, istf för allvarliga så är det inte undra på att det ser ut som det gör i Sverige idag. GW flaggade upp detta 2008 om den ödestigra pinnjakten, avslutade med orden: – Må Gud bevara landet.

  7. Fänrik Henrik skriver:

    Finns fler myndigheter som inte fungerar, t.ex. Kronofogden. Börjar man rota lite så är nog det statliga ledarskapet ganska ofta frånvarande. Det anställs chefer utan kompetens som bara ser sina kära pinnar. Tyvärr verkar det inte vara så värst mycket bättre på den privata sidan efter vad man får höra från kompisar.

  8. Grönvita skriver:

    Städa från toppen och avskaffa sedan mellanskiktet av bara farten.
    Beatrice Ask finns överst.

  9. Zz nn skriver:

    Ack ja, inte ens högt i tak om man ligger ner…

  10. R skriver:

    Leif GW har rätt i sak. Polisen har INTE lyckats med mer än att störa mc-gängen. Den lägsta av alla stridsuppgifter, om man ser till ambitionen / syftet / resultatet av verksamheten. Polisen är som du skriver, i en återvändsgata. Missing People är deras Mesias just nu!

    R

  11. IT-Supportaren skriver:

    Och idag, polishögskolan läggs ner?

    Vad innebär detta?

    Jag personligen är skeptisk, men jag vet inte, vad säger vanliga poliser?

    Flashbacktråd:
    Jan Björklund lägger ned Polishögskolan
    https://www.flashback.org/t2032134

    • Morgonsur skriver:

      Ja, det kanske vore läge att testa. Det finns onekligen litet att förlora.

    • Patrick Sellman skriver:

      En monopolorganisation av det slag som polisen utgör idag kan i princip bli hur dålig som helst. Folkvalda poliser som skulle kunna få sparken med jämna mellanrum skulle kunna vara en viss drivkraft i rätt riktning och skammen att lokalt göra ett skickligt eller dåligt ”hantverk” är också ett incitament. En folkvald arbetsledare/sheriff skulle räcka långt.

      Hans förslag är definitivt ett steg i rätt riktning.

      Min far, pensionerad polis sedan en handfull år hann precis med att vara kommunanställd polis på 60-talet och har varit med på hela resan. Han menar att problemen började redan vid själva övergången. Hörde en toppstyrninganekdot från den tiden så sent som för en vecka sedan.

      Förmodligen fanns det andra problem redan innan förstatligandet men det var troligen inte det som var anledningen utan att ett visst parti som präglat Sverige under större delen av 1900-talet ville ha hela makten över polisen. Inte speciellt långsökt om man betraktar deras övriga ageranden.

  12. Savox skriver:

    Kjöllers exempel ang. narkotikarotlarna i vårt land blir rent groteskt om man applicerar det på andra företeelser:

    ”I en verksamhetsplan från ett län sägs att ”antal anmälda brott mot sexköpslagen ska uppgå till minst 1 200”. Låt säga att ett län tagit en storskurk högt upp i traffickinghierarkin så att prostitutionen faktiskt minskat, ja då blir det svårt att nå målet. Att sy in en bordellkung är direkt kontraproduktivt för att uppnå måluppfyllelse. Det polisen i stället får göra är att gång på gång slita in vanliga torskar.”

  13. Patrick Sellman skriver:

    Det sorgliga i kråksången är att detta inte enbart gäller polisen utan i princip alla områden som våra politiker har satt sig att sköta skola, sjukvård, försvar m.fl.

  14. Optimisten skriver:

    Som studerande på PHS känner jag tyvärr redan igen delar av de företeelser som beskrivs i ledaren, i alla fall vad gäller pinnjakten. Under vår första fältstudievecka fick jag (tyvärr) höra hur det yttre befälet under utsättningen uppmanade turlaget att ställa sig på ett en vältrafikerad plats och ta blåsprov. Jag citerar ”Målet är alltså inte att ta fast rattfulla, utan att komma upp i antal blåsningar”. Just den här företeelsen är jag starkt emot och lyckligtvis uttryckte den patrull jag åkte med samma åsikter. Under passet gjorde vi endast ett blås – som även visade sig vara positivt. Det är sådant som ger mig hopp, att de poliser som är ute i tjänst faktiskt ändå kan jobba efter eget huvud och göra det som är bäst. Det är så jag tänker jobba i största möjliga mån.

    Vad gäller Polisens ledarskap och oförmåga till förändring låter jag vara osagt, då jag inte har nog god insyn. Visar det sig stämma får jag väl helt enkelt arbeta mig upp i nog hög position för att själv göra de förändringar som krävs!😉 Evigt optimist?

    Oavsett vad och hur mycket som stämmer i ledaren så var det mycket intressant läsning, precis som din blogg! Tack för det.

    • Patrick Sellman skriver:

      Det är inte pinnjakten som är det allvarligaste tecknet på det sjuka i polisorganisationen utan misstroendet mellan de poliser du var med och deras ledning. Att de inte utför tilldelade uppgifter och att det tydligen är ok. Man gör lite som man tycker. Jag hoppas du kommer förstå hur allvarligt det är inte minst i säkerhetsyrken.

      Helt klart en org i sönderfall. Bedrövligt!

      • Optimisten skriver:

        Misstroendet mellan ledning och poliser i yttre tjänst är absolut ett stort problem, men jag valde som sagt att inte fördjupa mig i det då jag inte anser mig ha nog goda kunskaper om det ämnet ännu. I viss(!) mån kan det dock även vara nyttigt, då varje enskild individ måste kunna avgöra vad som är rätt och fel utan att blint följa direktiv.

        Men för att förtydliga och utveckla det jag skrev tidigare: det handlade inte om någon direkt ”ordervägran”, utan var snarare en prioriteringsfråga. Ifall det skulle varit helt lugnt läge är jag övertygad om att den patrull jag åkte med hade gjort trafikkontroller (vet att ett par andra patruller gjorde det), men då det fanns övriga ärenden att åka på valde ”min” patrull att istället prioritera sådant som ansågs vara mer angeläget och nyttigare. Det är det jag menar med att jobba efter eget huvud och göra det som är bäst.

      • Patrick Sellman skriver:

        Jo det är sant. Blir chefen ur funktion så skall han sättas på en stubbe och någon annan ta över. Varken det eller att högre chef agerar utan låt gå bara jag har ryggen fri gäller.

        Jag önskar dig lycka till med ditt yrkesval. Klart bra att du är optimist. Kan du sen glädjas med andra så kommer du att få det bra🙂

  15. manen skriver:

    @Morgonsur: med tanke på vad vi läst i Maciej Zarembas senaste artikel-serie om hur svenska läkare mest ska jaga diagnoskodningar, hur ställer du dig till att man rensar ut New Public Management ur Svenska Polisen? Behövs det mer än så? Vad skulle funka istället?

    • Morgonsur skriver:

      Jag tyckte Leif GW Persson var lite jobbig och att han överdrev lite… närmast oseriöst… när jag var polis själv. Efter ett tag tyckte jag snarast han tog i mesigt lite i sin kritik. Jag vet ärligt talat inte vad man skulle behöva göra. Det enda som skulle fungera – tror jag – är att bygga upp en helt ny organisation från grunden, med helt nya människor (med en grund från några eldsjälar inom nuvarande polisen) och lägga ned polisen som den ser ut idag.

      Det är knappast realistiskt. Och kommer inte att hända. Fila på hörnen kan man göra, men vinsterna är så små att det nog ur strategisk synvinkel är mer tjänligt att invänta nästa samhällskollaps och göra jobbet ordentligt. Polisen är nog dessvärre körd. Tyvärr.

      Pessimist? Ja.

      • Patrick Sellman skriver:

        Det sorgliga i kråksången är att du kan förmodligen inte hitta ett enda område inom myndigheter eller förvaltning där du inte kan säga samma sak.

        Försvar, pension, skola, rättsväsende, kommunikationer osv

        Superpessimist? Ja eftersom folk tror att de löser problemen med mer av samma, mer stat, mer centralstyrning/planering/reglering alternativt mer pöbelvälde.

        Det kan förmodligen bara bli värre. Frågan är om befolkningen lär sig den mycket hårda läxan eller om de genast sätter igång och bygger upp samma problematik igen. Förmodligen begår vi samma misstag igen, precis som vanligt.

  16. Berth skriver:

    Allt är inte sant för visst finns det bra chefer. Men tyvärr är det så att när dessa ”tar ton” blir de
    befodrade snett upp till vänster och satta på sådana platser att de inta får vara med och styra på den högre nivån. I mitt tidigare arbete har jag ofta. varit med på ledningmöten på hög nivå och ofta hört kommentarer om icke närvarande chefer. Visst är det så att man vill ha bättre siffror och med statistik kan man bevisa allt.

  17. Savox skriver:

    http://www.sydsvenskan.se/sverige/forfoljda-fortryckta–kvinnor/

    Kan det faktum att någon anmäler en person tolv(12!!) gånger utan att få någon hjälp och att anmälningarna sedan läggs ned ha med pinnjaktsystemet att göra?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s