Om den plötsligt intressanta integriteten

 photo Bild090.jpg

Jag efterlyste för ganska precis en månad sedan en debatt om den övervakning och registrering vi alla slentrianmässigt utsätts för. Någon sådan debatt uppstod aldrig. Sedan någon vecka tillbaka har dock medier, politiker och ängsliga högre tjänstemän oavbrutet rasat över ett möjligen missbrukat underrättelseunderlag från polisen i Lund.

Äntligen, har man lust att säga. Tyvärr finns det fortfarande ingen fördjupning, och någon debatt om själva sakinnehållet är svår att hitta trots mängderna av indignerade avståndstaganden i den episkt groupthinkdrivna  halmgubbeargumentationen kring ”Romregistret”.

”Romregistret” är för mig ingen överraskning överhuvudtaget. Men så tror jag heller inte – liksom hela journalistkåren, våra politiker oavsett parti, självaste rikspolischefen och därmed även halva svenska folket – att det hela är en lömsk konspiration där en samling onda poliser i hemlighet och på eget initiativ kartlagt en grupp svarthåriga människor i syfte att med olagliga medel och i dolda nätverk göra livet extra jävligt för dem. Eller möjligen förberett etnisk rensning och utrotningsläger i ett underjordiskt rasistiskt frimurarsällskap.

Om jag trodde det skulle jag gärna ställa mig främst i denna lynchmobb.

Den enda röst som fått drevet att ens tillnärmelsevis likna en konstruktiv debatt är föredömligt rakryggade Peter Springare vid Örebropolisen. Han har haft modet att ställa sig framför det framrusande godståget och stå fast, som en förnuftets och eftertankens röst. Han påvisar det vi egentligen borde debattera; att kartläggning av denna sort är något som sannolikt ryms inom lagstiftningen, att det betraktas som fullt normalt, och att det görs i enlighet med av Riksdagen stiftad lag. Detta oavsett man just i det nämnda fallet möjligen slarvat med såväl hantering, registervård eller spridning.

Springare har förståndigt påtalat att det kan vara smakligt att först utreda exakt vad i polisens göranden och låtanden som varit olagligt, vad som varit olämpligt, och vad som varit en direkt följd av gällande direktiv. Först därefter kan man hitta en lämplig åtgärd. Det skulle ju kunna vara så att problemet är något annat än att onda rasister befolkar polisens korridorer. Tänk om det inte ens är det som är problemet?

För mig handlar det liksom i REVA-debatten om att våra lagstiftare och landets högsta myndighetschefer faktiskt måste förstå vad man beställer innan man gör det, och att stå för vad man faktiskt beställt när personalen levererar det begärda.

Det är helt okej att misstänkliggöra egen personal, hänga ut dem som rasister och be om ursäkt för deras uppförande – om det är en konsekvens av de gärningar personalen begått. Om inte är det fegt, inkompetent – eller både och – att lägga skulden på gräsrötterna för att de gjort som de blivit ombedda.  Detta även om de missförstått uppgiften, slarvat eller drivit iväg.

Utred först – fördela skuld sedan! Rättsväsendet, om något, borde åtminstone kunna leva efter denna enkla devis.

Jag har å andra sidan själv ofta torgfört att myndighetschefer måste kunna ha en egen åsikt utan att vänta på rättsväsendets utslag. Det kräver dock att man skaffar sig ett hum om vad den egna personalen getts i uppdrag att göra, och på vilket sätt. Har man lagt tjugo minuter på den efterforskningen kanske man istället blir mer upprörd över den lagstiftning eller egna instruktion som ligger bakom deras agerande. Eller inte.

Polisen i Lund tycks av allt att döma ha gjort en umgänges- och /eller släktskapskartläggning utifrån ett brottsligt nätverk (som kan utgöra en större eller mindre del av den totala kartläggningen). Det är i sig fullt normalt, och en sådan kartläggning är ett rent underrättelsematerial att användas i en mindre krets kring kriminalunderrättelsetjänsten. I debatten har denna – förvisso delvis sökbara fil – blandats ihop med ett brotts- eller spaningsregister, vilket är något helt annat.

För mig har frågan föga med rasism, eller diskriminering av romer att göra. Den är bara ytterligare ett talande exempel på

– att myndigheter kartlägger allt de får och gärna lite till, enligt principen ”all dokumentation och alla uppgifter man kan få tag på är alltid bra att ha”

– att det som en gång registrerats kommer att ligga kvar, uppdateras och ständigt återanvändas oavsett vad tanken varit från början, s k ändamålsglidning.

– att vägen till helvetet alltid kantas av goda föresatser.

Men, lugn! Det här är inget som bara drabbar romer. Vi delar alla solidariskt denna börda. Du som läser detta har – vare sig du vet om det eller ej – garanterat någon koppling till människor som sysslar med brottslighet. Jag kan härmed upplysa dig om följande; om du inte redan står med i just detta underlag kan jag nästan garantera att du står med i något annat, eller att du förr eller senare kommer att göra det.

Av någon anledning – släktskap, arbetsförhållanden, vänskap eller annat, kommer en polis någon gång att börja nysta i något brott och lägga in just dig, och kanske även din familj och dina barn i ett sådant sökbart kartläggningsunderlag.

Och när du en gång – dig ovetandes – har förtjänat din plats är uppgifterna för alltid ”bra att ha”. Juridik är en bedömningssport, och så länge den brottslighet som föranlett upprättandet pågår eller någon kriminell, någonstans i kartläggningen fortfarande är vid liv – sannolikt för alltid – kommer det att gå att motivera att du finns kvar. Tills du dör, och troligen längre.

Du kommer att finnas kvar så länge du är eller kan vara intressant för att förklara ens den mest avlägsna eller långsökta koppling mellan då levande hel- eller halvkriminella människor. Och allt kommer sannolikt att vara fullständigt juridiskt korrekt.

Men, som jag ständigt brukar få slaget i huvudet när jag påtalar faran av allt för stor registrerings- och kartläggningsiver; ”den som har rent mjöl i påsen har ingenting att frukta.” Förhoppningsvis har den senaste veckans drev åtminstone spridit en eftertankens insikt kring det uttrycket. 

–     –     –

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Rättssamhälle och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Om den plötsligt intressanta integriteten

  1. Roger Klang skriver:

    Principiellt är det fel att ha särskilda brottsregister för särskilda folkgrupper, särskilt när man bokför individer med så låg ålder som två år. Men problemet hade aldrig uppstått om man hade tillåtit en frivillig registrering överlag av etnisk tillhörighet, som i USA. Varför har inte detta kommit på tapeten i samband med Romregistreringen? Jag hävdar därför liksom du att det är regeringens (och medias) fel. Det är ingen som ljuger om sin etniska tillhörighet i en frivillig registrering, men alternativet att inte uppge någon etnicitet måste givetvis få finnas. Det funkar ju i USA (tvi, tvi, sådana ord som USA får man inte yttra om man inte tillägger dåligt, dåligt eller Obama!!!!! Det gäller både S, SVT, SR och SD, men det finns mycket bra också med USA, typ personlig frihet och deras konstitution).

    Roger Klang, Lund

    • Andreas skriver:

      Det är mycket svårt att slippa kopplingen till en särskild folkgrupp när det gäller kartläggning för förståelse av en blodig släktfejd. När vissa händelser ägt rum i samband med barndop kan det vara relevant att ha med mycket små barn i registret, bland annat för att kunna se vilka som fått motiv för att stå för nästa runda av vedergällning.

      Med det sagt kan det fortfarande vara delar av kartläggningen som är olagliga eller olämpliga, och jag hoppas att utredningen bryr sig om att titta på det innan åtgärder genomförs.

  2. Anonym skriver:

    Dagens boktips i ämnet. Läs, tyvärr salig, Anders R Olssons bok ”Att stänga det öppna samhället. Om ett politiskt missbrukat begrepp: personlig integritet.” (Tusculum förlag, 2008)

    /
    D

  3. Anonym 2 skriver:

    Det är väl ganska typiskt för den svenska debatten att sakinnehållet inte är intressant om man bara kan få med rasism på nåt sätt. Oavsett om det är sant eller inte. En mer intressant fråga är varför slogs det upp just nu och så stort? Varför har en del chefer ingen ryggrad utan svarar bara att det är fel utan att be att få tänka efter? Kan det bero på att media styr via dessa artiklar vem som ska tillsättas eller avsättas? Ett rykte säger att det ska förhinda kritiska synpunkter på bl a Rumäniens ansökan till EU och då är detta ett sätt att förhindra kritik mot dem eftersom de har stora grupper romer…känns tyvärr som rimligt med pressens hisriska back-record…

  4. Helt i linje med en mångårig uppmuntran från höga chefer och politiker har man här gjort ett utmärkt arbete för att dels lösa pågående brottslighet, men också förebygga de konflikter som till och från blommat upp i det aktuella fallet mellan olika inblandade familjer. Vi talar här om i huvudsak grov brottslighet mot person, liv å hälsa. När man bygger upp dessa s.k. analysfiler måste informationen, som kan vara mycket omfattande inhämtas på ett inte allt för tidsödande sätt, Detta ger till följd att man gör s.k skärmdumpar från öppna register till filer som man sedan filtrerar beroende på syftet med analysen. Arbetssättet innebär att det kan finnas med personer i materialet som inte är önskvärda. Vad jag tror mig veta blivit fel i detta fallet är möjligen att man inte rensat undan dessa ej önskvärda personer ur materialet i tillräcklig stor omfattning. Dock är det ju värt att känna till att detta är ett mycket hemligt material som man bearbetar och kommer endast att hanteras av ett litet och fåtal utvalda personer inom polisen.

    Detta innebär i mina ögon att det största problemet med hela denna sorgligt överdramatiserade mediahändelse, egentligen är den att någon med tillgång till filen har ”läckt” dessa hemliga uppgifter till media. När sedan vi har en Rikspolischef och en mängd politiker som kläcker det ena mediedrivande uttalandet efter det andra blir jag milt sagt bedrövad och ställer mig frågan om man överhuvudtaget vill ha en modern brottsbekämpning.

    Nej, men att sen sitta här å där och uttala sig om att vi skall ha en modern effektiv brottsbekämpande och föreyggande polis går bra, men att sätta sig in i hur detta i praktiken måste gå till eller att ta tag i de problem som man själv byggt upp under många år, vågar man inte tala om i klarspråk. Det handlar tex om att vissa grupper pga en misslyckad integrationspolitik trots allt är överrepresenterade i polisens dagliga arbete, men detta har man inte ryggrad till att lyfta fram på ett balaserat sätt i debatten. Nej då hänger man istället på den hetsande mediepöbeln för att tjäna billiga poäng inom vissa samhällsgrupper. Det är val nästa år och med säkerhet har denna obalanserade medierapportering gett upphov till att både SD och deras närstående får ett antal nya väljare.

    Självklart ska vi inte ha en allmän åsikts eller etnisk registrering av Sveriges befolkning, dock skall man inte glömma att vi redan idag genom den uppsjö av olika register och sociala media som finns att tillgå för var och en, riskerar frivilligt att på något sätt hamna i olika företeelser och sammanhang som vi absolut inte önskar. Sen ska man utifrån detta faktum ställa sig frågan om vi verkligen vill ha en bra, effektiv och förebyggande polis eller ej. Om svaret är ja, ja då har vi egentligen inte mycket till val än att acceptera att det finns en liten mikroskopisk risk att man kan hamna i en analysfil och filtreras bort under analysen av materialet.

  5. michaeleriksson skriver:

    > Men, som jag ständigt brukar få slaget i huvudet när jag påtalar faran av allt för stor registrerings- och kartläggningsiver; ”den som har rent mjöl i påsen har ingenting att frukta.”

    Kontra med ”If you give me six lines written by the hand of the most honest of men, I will find something in them which will hang him.” som Richelieu ska ha sagt (troligen dock på franska…). Se http://www.brainyquote.com/quotes/quotes/c/cardinalri183310.html

    • kgb35 skriver:

      Tänkvärt men jag funderade vidare, inget personligt. Är ett språk dött när man citerar andra språk på ett tredje istället för ens eget?
      Kan en orsak vara att man inte citerar i skolan längre, ”utantilläsning är förkastligt”, utan det är något man får lära sig i livet för det är bra?

  6. Joel skriver:

    Det intressanta med detta är att fler och fler register kräver större och större mängd personer att hantera dem. Så frågan är om registreringen av svenska folket tar resurser från patrullering/utryckning/annat, mer riktigt, polisarbete?😉 …

    • Roger Klang skriver:

      Jag hoppas att du skojar Joel. Det behövs bara en person per register med specialitet på den grupp som registret hanterar. I alla fall om det är ett bra datorprogram. Det som kräver mantal är insamlandet av uppgifter på fältet. Förmodligen.

      Roger

      • Joel skriver:

        Hej, det var både ett skämt och allvarligt menat. Men som du påpekar, det behövs resurser för att samla in data och programet behöver vara ”bra”. Därtill behövs det resurser för att hantera programinköp/support samt inköp av hårdvara/support osv osv.

        Det troliga är att man haft resurser som haft som huvuduppgift att samla in denna data. Resurser som möjligt hade haft större effekt någon annanstans.

  7. Kan själv med över 20-års erfarenheter från olika verksamheter inom ”verket” tycka att det här med KUT eller kriminalunderrättelsetjänst, av våra höga chefer och politiker felaktigt fått en slags ”detta är lösningen på alla problem status”. Det satsas urskiljningslöst stora resurser på denna verksamhet utan att man lyckats organisera denna på effektivaste sätt. Kut-verksamheten av idag har idag enligt min åsikt vuxit till en amöba som bara växer utan att egentligen producera så mycket användbart material. Åtminstone får man den uppfattningen då man befinner sig i produktionen. Min egen uppfattning är den att man skulle lyfta ut större delen av kut-avdelningrna där de kan användas bäst, dvs mitt i produktionen i stället för att ”gömma sig” i en korridor eller källare där avstånden till användarna och omvänt även leverantörerna av inkommande info snabbt och enkelt kan fångas upp och analyseras utan att bäst före datum riskeras. Sen behövs det också en central KUT-verksamhet, men denna tycker jag borde vara en mindre stödjande och samordnande specialistverksamhet till de kutare som jobbar nära den s.k. produktionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s