Om en långsamt vaknande blogg

me3_zps8e1fa08d

Ja, jag har misskött den. Min blogg. 

Förlåt.

På grund av att jag är en närmast fanatisk tjänsteman av Axel Oxenstierna-modell vägrar jag – av eget val – att blogga om något som helst som har med mitt arbete att göra. Sedan en rätt lång tid tillbaka har jag därför – med min egen restriktiva tolkning av tjänstemannaskapets ansvar – låtit bli att uttrycka åsikter som kan uppfattas som politiska på något sätt. I praktiken innebär det att jag slutade blogga.

Det kommer att förändras.

Nu tänkte jag väcka liv i denna blogg. I första läget kommer jag att inrikta mig på den bataljon jag tjänstgjorde i 1993-94, och dess göranden och låtanden. Det är nämligen 25 år sedan vi sökte och togs ut till utlandstjänst i bataljonen BA01, som sedermera skulle hamna i Bosnien.

Ni kommer att få dela den omtumlande resa jag står inför – 25 år efter insats som soldat i utlandstjänst i Bosnien.

 

 –     –     –

Annonser

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Rättssamhälle. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Om en långsamt vaknande blogg

  1. Kgb35 skriver:

    Poliser får inte yttra sig om arbetet, vårdmänniskor om vården osv. Alla nyheter skall gå genom medias filter.

    Tror inte alls det är i Oxenstjernas eller svensk tjänstemannaanda utan snarare en centralstyrd diktatoriskt regims metod. Jag tycker det är fel.

    Fel skall belysas, en korrupt eller dåligt fungerande organisation skall snarast röras om för att få bättring, speciellt om den är offentligt finansierad.

    • Morgonsur skriver:

      Jo, att felaktigheter belyses har jag ingenting emot. Vad jag däremot har svårt för är tjänstemän som samtidigt är aktivister som ”brinner för” saker och blandar ihop rollen som tjänsteman med den som politiker ska fylla. Där vill jag aldrig hamna.

      • Yxan skriver:

        Du kan ju bli politiker istället!🙏😇

      • Kgb35 skriver:

        Ja det är ju en balansgång. De höll vakt mot sådant förr När de var närmre problemen. När min far gjorde lumpen just efter kriget blev han och hans kompisar uttagna till officerare, vilket de inte ville,. Därför hittade de på olika sätt att bli olämpliga. Passgång, bihålekrångel, (som tyvärr blev kvar resten av livet) och liknade. Men den elegantaste metoden, tyckte han, var en som (låtsas)läste och sedan lämnade Ny Dag på lämpliga ställen på regementet. Han blev sedan aldrig ens tillfrågad. 🙂

        (Min lump var betydligt mer avslappnad kom vi fram till…)

  2. akelaslair skriver:

    Välkommen tillbaka. Tänker ofta på din bok. Det som hände där kan mycket väl hända här. Förhoppningsvis inte men man vet aldrig. Ser fram emot dina kommande blogginlägg.

  3. Erik skriver:

    Har läst din bok och den berörde mig djupt. Glad att se bloggen ta fart igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s