Så har det då hänt igen. Två stupade officerare, en sårad soldat. En lokal tolk dödad.
Tyvärr är det som alltid en tidsfråga innan något sådant händer om man befinner sig i en krigszon och dessutom har ambitionen att göra skillnad. Det är ett farligt arbete. Icke desto mindre är tragiken alltid monumental när det långt ifrån oväntade – men ändå så otänkbara – inträffar.
Spekulationer om själva händelsen avhåller jag mig ifrån i nuläget. Jag vet av erfarenhet att det alltid florerar mängder av rykten och missuppfattningar eftersom suget efter information alltid är långt större än möjligheterna att lämna någon för de inblandade. Det finns helt enkelt viktigare saker att prioritera än att informera hemmafronten om detaljer.
Det brukar rentav ta någon vecka innan ens ledningen på plats har hela händelseförloppet klart för sig när något sådant här inträffar.
Tankarna går just nu till anhöriga och kamrater.
– – –
All respekt till soldaterna och deras anhöriga här hemma. Även till den soldat som är skadad och den tolk som förolyckades. anki/barbakvinna
Krig är fruktansvärt!
Ja, det är det verkligen.