Så har vi då nåtts av nyheten att ytterligare en svensk soldat har stupat i Afghanistan. Det är föga oväntat – och ändå alltid ett så tungt, fruktansvärt och obevekligt besked. Det är svårt att i ett tidigt läge få detaljerad information om vad som hänt, och den som ges är i princip alltid felaktig på ett eller annat sätt. Men den grundläggande informationen räcker dessvärre gott och väl för i kväll; en svensk soldat har stupat i tjänst.
Det är på allvar, det är verkligt, det gör ont och det kommer inte att bli lättare.
För de enskilda drabbade familjerna är det en obeskrivlig katastrof jag inte ens riktigt kan föreställa mig.
Jag har själv en mycket god vän som är vagnchef på en Patria, och det får en förstås att tänka några varv extra.
I kväll hoppar jag över spekulationer, analyser och resonemang för att hedra minnet av en människa och soldat som inte finns hos oss längre. Tankarna går till vår stupade soldat, anhöriga och kamrater.
– – –
Den stupade soldaten lösta av vår dotter på samma tjänst i maj på AQ! Det känns konstig.
Ja, vad säger man. Jag kan inte riktigt föreställa mig den känsla ni har, men när man känner katastrofen nosa en i nacken och drabba någon annan känner man ofta en tomhet skapad av en blandning av sorg, rädsla och tacksamhet.
Det blir förstås ett litet trauma även för er, som man måste tackla på något sätt.
Man styr sällan över vad livet ger och tar – men tack och lov orkar man oftast välja att göra det bästa av vad som ges i slutändan.
uppdatering i bloggen, en nystartad sådan, kolla gärna in och kom med lite feedback till en nybörjare!
https://gurrerikki.wordpress.com/
Snälla gurrerikki; att promota en idrottsblogg i kommentarsfältet under ett sådant här inlägg är som att avbryta en begravning för reklam.
Farligt nära ‘Hall of Shame’-status…
Ber så hemskt mycket om ursäkt, en kommentar skulle ha skrivits i förra inlägget, inte detta. Det är verkligen hall of shame på detta. Ber ännu en gång om ursäkt.
RIP våra soldater.
Tänd ett ljus i morgon kväll strax efter 18 och sätt det i fönstret för Kenneths skull. Flyger hem med min stridskamrat på hans sista resa för att överlämna honom till hans familj.Finns inte ord som kan beskriva det som rasar i en i den här situationen.Låt inte hans offer och de som tidigare gjort samma uppoffring vara i onödan.Våra soldater här på plats gör ett bra jobb, nu i kväll har vi nåtts av beskedet att ytterligare 2 kamrater skadats i strid.Hälsningar från din gamle vagnchef.
Det ska jag. Det kommer att brinna i mitt fönster för Kenneth, och för er alla.
Ni är på rätt spår, men det kommer att bli värre innan det vänder.
Var rädd om dig och dina soldater, käre vän. Och håll ut.