Bakgrundsmaterial

På denna sida tänkte jag presentera lite av det bakgrundsmaterial jag använt mig av i mitt bokprojekt.

Flera av mina kamrater har gett mig tillgång till sina privata dagböcker. Det är en ynnest, och de är en kulturskatt i sig. De skrevs där och då, ofta i skenet av en ficklampa, och de skrynkliga, smutsiga och ofta tummade sidorna, fyllda med innehåll som inte skyggar för djupa känslor, rädslor, ilska och farhågor får mig att rysa vid tanken att jag getts förtroendet att läsa dem. Jag har gjort mitt bästa för att förvalta det förtroendet, och har behandlat materialet med varsamhet och respekt.

Jag har genomfört en myriad intervjuer, både med kamrater och personer i vår ledning. Många vänner har skickat skriftliga redogörelser, och åtskilligt har bollats med ett antal utvalda vänner som har förmågan att osentimentalt såga mig när jag är fel ute, eller när minnesbilderna går isär.

Jag har samlat inspiration, fakta och uppgifter från ett antal böcker. En fullständigt avgörande bok är Chefens, Överstens av första graden Ulf Henricssons När Balkan Brann.

Den har varit ovärderlig för att räta ut åtskilliga frågetecken jag har haft, och har besparat mig en hel del arbete att leta detaljer i de mer storpolitiska skeendena. Om du inte har läst den – gör det. Den ger Chefens bild, medan min är en helt annan bok – ur den enskilde soldatens ögon. De kompletterar varandra oerhört väl. En annan oerhört nyttig bok har varit Anthony Loyds My war gone by – I miss you so, som gav en bild utifrån av hur vårt arbete tedde sig för en journalist på plats. Även Johanne Hildebrandts Blackout, Lars A. Karlssons Alpha Sierra och Lars R. Möllers Operation Bøllebank har gett viktiga pusselbitar och inspiration.

Från min period som militärpolis har jag också mängder av originalanteckningar och -utskrifter från förhör som upprättats vid viktiga händelser. När man tittar i originalförhören inser man att det redan då fanns flera versioner av vad som inträffat. Redan innan minnet börjat vandra. Jag har genomgående försökt hålla mig till vad som går att verifiera i minst två oberoende vittnesmål. Men boken är trots det en roman som ska läsas som en subjektiv personlig berättelse – inte ett objektivt historiskt klargörande.

Jag har gjort ett besök på Krigsarkivet i Stockholm – bara för att upptäcka att min sparade dokumentation om BA01 är betydligt mer fullständig än Krigsarkivets. Men jag hittade en del detaljinformation jag inte hade. Så nu är min dokumentation ännu bättre.

 

En viktig grundkälla för fakta och inspiration är förstås bataljonens fantastiska minnesbok, sammanställd av stabsredaktör Anders Person.

Jag har förutom detta – och till min respektives stora förtjusning – sparat på mig ett par lådor gammalt utredningsmaterial, dokument, kartor, informationsbroschyrer, foton,  film och annat sedan 1993. Ett av de viktigaste dokumenten för att se till att jag håller mig till någorlunda fakta och kronologi är åttonde kompaniets krigsdagbok.

Mina föräldrar lade ned ett minutiöst arbete och sparade varje tidningsurklipp de kunde komma över som rörde konflikten medan jag var i Bosnien. De spelade också morgon, middag och kväll in varje nyhetsinslag som rörde konflikten på VHS. Det blev några timmars mental resa tillbaka i tiden, men jag har tittat igenom allt medan jag började mitt skrivarbete på allvar. Min gode vän plutonsjukvårdare Bo Nilsson (FMMsis) har dessutom inspirerat mig med både sin fantastiska dagbok och en hel CD med tidningsurklipp.

När jag gräver i mina lådor råkar jag förstås ut för en hel del nostalgitrippar. Det är säkert fler än jag som t ex känner igen denna:

Om inte annat kan det vara av intresse att jämföra lönenivåer med dem som gällde för precis 20 år sedan:

I broschyren, utgiven 1993-02-08 finns inte ens den FN-bataljon som skulle ställas till FN:s förfogande med, eftersom dess varande eller ej fortfarande var under diskussion. Men bara drygt fyra månader senare – den 23 juni – ryckte 870 man in på tre regementen för att formas till pansarskyttebataljonen BA01 i krigets Bosnien.

De två första numren av bataljonstidningen, som under utbildningstiden i Strängnäs (S/T, 10.Pskkomp), Hässleholm (8. Pskkomp) och Skövde (9. Pskkomp) kallades för ”Swedbatt News”, eftersom bataljonen då ännu var helsvensk och inte nordisk, finns att läsa i länkarna nedan.

Ur Swedbatt News nummer 2 saxar jag nedanstående bild:

Fr v bland de sittande soldaterna: Robert Ihrfors, Robert Brodin, Magnus Ernström, Magnus Hägg. Samtliga tillhörande Första Vakt- och eksortgrupp vid fototillfället. Samtliga lyssnande till dåvarande försvarsminister Anders Björck 

Tidningen skulle efter dessa två nummer aldrig mer komma att ges ut i tryckt form. Nummer tre hade bytt namn till ”Nordbat News”, och bestod av två A4-blad utgivna i ett fåtal kollektiv-exemplar på plats i missionsområdet.

Länkar för nostalgikern finns nedan:

Swedbatt News 1_93

Swedbatt News 2_93

Magnus Ernström

–     –     –