Värnplikten är död

Photobucket

Så här på värnpliktens sista dag skulle jag vilja bidra med en text jag ursprungligen skrev 2008, och som känns ytterligt aktuell just i dag – om värnpliktsförsvaret som en omodern och obsolet företeelse.

Många hävdar nämligen att allt utom ett litet insatt yrkesförsvar är just det. Omodernt och obsolet.

Men tyvärr är det inte vi – utan vår framtida fiende – som bestämmer vad som är omodernt och vad som är framtid. Något vi dock kan känna oss relativt trygga i är att vår hypotetiske framtide fiende knappast lär låta oss själva få välja en lämplig terräng och plats för slaget som man gjorde på medeltiden.

Vad en fiende än skulle göra är det nog inte helt osannolikt att det blir det vi har sämst förmåga att möta, är minst tränade för, minst av allt väntar och minst önskar oss – om det så är att rulla in en gigantisk trähäst framför Rosenbad.

Jag tror vi gör bort oss om vi för mycket involverar oss i att försöka gissa var och hur en eventuell strid kommer att föras i framtiden och sedan bygger förmågorna enbart efter det. Risken blir att man får en ”topplista” där man bestämmer att allt utom det mest sannolika är obsolet och gammalmodigt.

Att ha en flexibel och manstark organisation – vare sig den bygger på ett mer kvalificerat Hemvärn eller en värnpliktsarmé – ger möjlighet att skapa en för fienden betydligt mer oförutsägbar motståndare än en liten, smalt specialiserad yrkesarmé.

För tyvärr är det så att det enda som aldrig blir gammalmodigt i krig är att vinna. Vinner gör man lättast genom att möta motståndaren på ett sätt han känner sig minst av allt bekväm med.

Om vi helt avvecklar den ‘onödiga och omoderna’ förmågan att slåss i ödemark är det förmodligen och orättvist nog just där fienden kommer att vara. Kanske fienden då är osportslig nog att lägga under sig hela territoriet utom de städer där vi förskansat oss för att sedan inleda en historisk belägring. När befolkningen i städerna tröttnat på att återuppleva Sarajevo 1994 – under ständig artillerield och utan vare sig el, vatten eller mat – blir det nog i längden ganska svårt att hålla ut. Till slut blir det svårt att motivera vare sig egen trupp eller civilbefolkningen:

‘Fienden är orättvis som inte kommer in i stan och slåss, när vi tränat så mycket på just det’.

Av ovan nämnda anledning och många andra är jag synnerligen kritisk till den ständigt krympande numerären i det svenska försvaret.

Sveriges försvar bör i mitt tycke ha en skyldighet att behärska territoriet – inte att vara en ambulerande slagcirkus som åker omkring i ett för övrigt säkerhetspolitiskt vakuum och letar fiendens tät för att mäta sin styrka med.

Det vore smakligt om försvarsmakten inte lämnade oss som eventuellt inte bor i slagriktningen helt i sticket, utlämnade till friskaror, upplopp, kriminella, plundrare, luftlandsättningar, diversionsförband och liknande. För civilbefolkningen är de oroligheter som följer vid sidan av kriget ofta värre än krigshandlingarna i sig. Jag tror det vore naivt att tro att just Sverige skulle vara det enda lysande undantaget där ingen började ‘ta för sig’ och begå övergrepp när samhället börjar svikta.

Om vi skulle hamna i krig har jag nämligen svårt att se att poliskåren+Hemvärnet med den numerär, beväpning och målsättning som är aktuell för dagen tillsammans skulle kunna säkra hela Sverige från alla oönskade bieffekter som följer med ett krig. Det kan ju faktiskt råka sig att friskaror, diversionsförband, plundrare, kriminella eller rentav luftlandsättningar inträffar på annan plats än det slagfält vi pekat ut och skickat vårt ‘insatta insatsförsvar’ till.

När vi fått hem insatsförsvaret från Asien, Afrika eller var det nu må vara insatt, förstås.

Som tankeställare kan man jämföra Sverige med Schweiz – ‘Landet utan armé’: Neutralt, befolkning och BNP i samma storleksordning, liknande doktrin, lägre utrikespolitisk profil än… typ alla andra länder och sedan länge helt inringat av NATO-länder. Kort sagt förmodligen världens mest säkerhetspolitiskt trygga land;

Efter mer än en halvering av sitt försvar anser man sig i framtiden behöva endast (!) 220 000 man (bl a två moderna pansarbrigader), 70-talet moderna stridsflygplan…

…på en tiondel av Sveriges yta!

Jag kan bara konstatera att Schweiz förutom att de bestämt sig för att kunna möta i princip varje tänkbart hot dessutom tycks få ut rätt mycket ‘pang för pengarna’. Även om man får ha i minnet att de inte behöver lägga så mycket pengar på flottan, direkt.

Om man nu – vilket man har gjort i bred politisk enighet över partigränserna – har definierat hotbilden på sådant sätt att ett angrepp eller militärt hot mot Sverige är otänkbart för all framtid finns tyvärr inga som helst logiska skäl att ha vare sig värnplikten (eller ens Hemvärnet) kvar.

Av taktiska skäl tar dock alltid en sådan omställning tid att marknadsföra och få den allmänna opinionen att acceptera. Debatten kommer dock obönhörligen att leda dithän, och inom en inte allt för avlägsen framtid består försvaret av en mindre, anställd, expeditionskår. Såvitt inget oförutsett dramatiskt hot skulle dyka upp från ingenstans de närmaste fem åren.

Personligen tror jag inte att något sådant markant och lättidentifierat hot kommer att dyka upp.

Då vi redan inom något år har en armé i storleksklass med… ögruppen Fijis… är min tro att Försvarets omställning redan nu orsakat irreparabel skada på vår nationella militära förmåga för decennier framåt. Vi får helt enkelt hoppas att prognosen om stabilitet in our time and närområde stämmer och att inget oförutsett inträffar i omgivningen på minst tjugotalet år.

Vi har nu kollektivt beslutat oss för att förkasta allt i det förhatliga invasionsförsvar man numera inte kan nämna offentligt utan att bli svårt förlöjligad. Måhända var det nödvändigt av åtskilliga anledningar, men i mitt personliga tycke kastade man tyvärr även ut barnet med badvattnet.

Missförstå mig rätt – invasionsförsvaret var milt uttryckt långt ifrån perfekt – men själva idén att med någorlunda kraft kunna hävda hela sitt eget territorium och sitt oberoende kan jag inte begripa att man betraktar som onödig och förkastar oåterkalleligen. Idag finns inte ens en plan för s k ‘återtagning’, d v s hur man ens med åratals förberedelsetid återupprättar en nationell armé.

Skulle något oförutsett hända har vi således problem. Kanske beror vårt agerande på att vi har blivit lite övermodiga och tror att alla framtida hot mot svenskt territorium eller svenska intressen är lika lätt avgränsade, isolerade och hanterade som valfri artikel 6-mission på Balkan.

Att hävda sin nations existens och territoriella integritet är dock något helt annat än att välja ut ett lämpligt missionsområde med lämpligt uppdrag utomlands till vilket man sedan i lugn och ro anpassar utrustning och förmåga efter vad motståndet kräver. Annars stannar man hemma. Blir det för tungt drar man sig ur.

Förutom ovanstående bör vi betänka att utdragen strid mot en likvärdig eller överlägsen motståndare är något vi inte upplevt i denna generation svenskar.

Nåväl. Kanske är jag bara en dyster och deppig gammal relik som sörjer… måhända inte invasionsförsvaret – utan dess förmåga! (Någon för all del kanske anser att det snarare handlar om tron på dess förmåga).

Photobucket

Den typiska bilden av värnpliktsförsvaret – som i verkligheten

faktiskt var mycket mer än cykeltolkande ‘sega gubbar’

Oavsett vårt försvars tidigare förmåga kan knappast någon hävda att dagens försvar är kraftfullare som säkerhetspolitiskt instrument i vårt närområde.

Numera skall vi skydda Sverige till synes enbart genom att delta i missioner i Darfur, Afghanistan eller valfri annan oroshärd. Personligen tycker jag det är självklart vi skall ställa upp för internationell säkerhet – men att vi på något sätt skulle skydda Sveriges gränser och svenskt territorium genom att göra oss osams med terrorister på andra sidan jordklotet har alltid för mig låtit rätt långsökt.

Att vi samtidigt tycks helt besatta av att helt släppa vårt eget existensförsvar är – åtminstone för mig – absurt!

Hela upplägget känns som att skydda sitt hus mot brand genom att säga upp hemförsäkringen och för pengarna istället köpa en brandsläckare till den slarvigaste grannen.

För en hållbar motivering att behålla värnplikt krävs en inriktning på försvar av nationen, vanvördigt uttryckt ett ‘existensförsvar’.

Ett existensförsvar och värnplikt är direkt beroende av varandra i ett vidsträckt land – med få invånare – som Sverige.

Tar du bort det ena finns ingen livsluft för det andra. Besluten kan inte ångras.

Och valet är redan gjort.

Det kommer när debatten lagt sig endast att finnas utrymme för en mindre yrkesarmé som i all användning för nationellt försvar ovillkorligen kräver NATO-medlemskap eller en utveckling av EU till fullvärdig försvarsallians.

Debatten om värnpliktens vara eller inte vara är därför som jag ser det onödig i sak. Debattens nödvändighet blir endast att vädra argument för att vänja oss vid det oundvikliga och för några år sedan onämnbara – yrkesarmé och medlemskap i en försvarsallians.

Ibland tror jag i min sorgsenhet över försvarsviljans avskaffande att man helt enkelt förblindats av att vi på senare tid åkt världen vida kring och tyckt oss väl så duktiga på militära insatser som andra länder – och att vi nu med endast de erfarenheterna som grund kan bygga upp även vårt nationella försvar.

Problemet är att vi inte haft erfarenhet av strid för den egna nationens existens sedan 1700- och första åren av 1800-talen. Det tycks ha gjort att vi glömt att ett existensförsvar i ett alliansfritt Sverige måste kunna hantera strid mot en likvärdig eller övermäktig fiende och sällan drabbar en så där ”lagom”, välavvägt och förberett som en FN-mission.

Det kan också vara så enkelt att det bara är jag som är bitter, svamlar och har precis hur fel som helst. Håll för all del detta inlägg i minnet och sök fram det om fem-tio år, så får vi se om jag varit ute och cyklat. Jag brukar ofta hoppas jag har fel, och det händer tack och lov också att jag har det.

Men när det gäller prognoser om politikens framtida tillkortakommanden händer det tyvärr inte så ofta som jag skulle önska…

Photobucket

  –     –     –

Annonser

Om Morgonsur

Morgonsur förmedlar Magnus Ernströms personliga tankar och åsikter kring i första hand säkerhetspolitik och rättssamhälle, och är oberoende från alla myndigheter, organisationer, politiska partier eller företag.
Det här inlägget postades i Säkerhetspolitik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

38 kommentarer till Värnplikten är död

  1. Wiseman skriver:

    Kloka funderingar. Länkat.

  2. TheStoff skriver:

    Mycket bra skrivet. Både sätter ord på och vidareutvecklar tankar jag själv haft. 1925 års försvarsbeslut tog det 11 år att börja vända och något säger mig att dagens/morgondagens politiker kommer att reagera ännu långsammare inför en oroligare omvärld.

  3. Ping: Inte en plikt utan en rättighet! « Sverige och världen

  4. Peter Hammarberg skriver:

    Jag har alltid föredragit beteckningen ”värnrätten” före ”värnplikten”.
    Den demokratiska rätten att som fri medborgare i ett fritt land värna både landet och och våra fri- och rättigheter.
    Då det nationella försvaret blir något för anställda eller kontrakterade specialister och inte en medborgerlig rättighet för envar, kommer försvaret, om inte snabbt men efterhand, att förvandlas till något som ingen som inte är direkt berörd är intresserad av och än mindre villig att satsa några skattekronor på.
    Ett samhällskontrakt mellan medborgare och stat har ensidigt sagts upp av den ena parten utan att den andra fått komma till tals!

  5. FC1, 8 Coy skriver:

    Som vanligt så är det ett nöje att läsa dina alster. Som ”gammal” invasionsofficer med i alla fall en mission i bagaget så har jag reflekterat över några under årens lopp.
    FMs pendel ligger mer och mer i endera ytterläget, just nu så gäller insatser( trodde insats var nått man hade i Stövel 90) och modeorden avlöser varandra utan att egentligen realiseras. För några år sen så tjatades ordet kompetens in absurdum, man införde ett Fackprogram som skulle vara ett alternativ till den nivåhöjande utbildningen. Överstar och generaler tävlade om att tycka att ”kompetens” var viktigt. Men är det inta alltid det? Ska inte FM genomsyras av kompetenta medarbetare och inte ett 91:an-Försvar? I dagsläget överöses vi med förkortningar som NBG, BG, RMA och den senaste som det säkert kommer att skrivas många uppsatser om på FHS; COIN. Har man sen otur så råkar man ut för en nyutnämnd fänrik eller överstelöjtnant med karriären i blicken där allt ska anpassas till det nya. Skulle man sen få för sig att fråga vad han eller hon stödjer sig på när det gäller dessa förändringar så blir i alla fall inte svaret att så står det i reglementet eller i metodhandboken( dom är ju så gamla, i alla fall mer än 2 år så dom kan man ju ge f-n i). I mångt och mycket så befinner sig FM på ett gungfly där man de facto har kastat ut barnet med badvattnet; gamla sanningar och metoder glöms bort, personal byts ut, flyttas eller slutar vilket gör att den kompetens som för några år sen var så på tapeten, flyr från FM.
    Nog gnällt om detta, nu till något annat, dock liknande. Jag hade för många år sen förmånen att tjänstgöra i BA01 och träffade säkert Morgonsur vid något tillfälle i Vares utan att veta om det. Tiden där var ganska omtumlande. Dock så reflekterade jag över en liten detalj: vi hade ”toppat” förbanden, både personellt och materiellt. Nu var det inte så att 8:e pansarskyttekompaniet bestod av en hoper kustjägare, men man hade 3-4 yrkesofficerare per pluton, förmodligen var det liknande på övriga kompanier, och vad gällde utrustningen så var det egentligen bara Ra 180 vi saknade. Ja och bra handskar för den delen. Jag har fortfarande problem vintertid efter vintern i Bosnien. Om vi nu skulle lösa en uppgift i Bosnien som inte handlade om vår existens, varför skulle vi då ”överkompensera” med personal och materiel? Och varför dög det med en furirsusling till gruppchef i Sverige men i Bosnien skulle det vara sergeant eller fänrik. Till försvar kan jag säga att många av våra mest kompetenta gruppchefer var just furirer( OR-5, Sergeant på militär nysvenska). Jag skulle kunna fortsätta med många varför som ingen velat ge ett bra svar på, oftast inget svar alls, men istället för att alltför mycket älta i det förflutna skall jag försöka dra mitt strå till stacken i vår nya Försvarsmakt, trots PRIO 😉

  6. rogerklang skriver:

    Det är som Karl von Clausewitz sade; ”Krig är bara en fortsättning på politiken, fast med andra medel”. Han visste vad han talade om den där Clausewitz! Det han sade gäller i alla tider in perpetuum. Med det i åtanke kanske det är ett misstag att helt göra om existensförsvaret till ett insatsförsvar? Mitt förslag till regeringen var att vi skulle ha kvar en tremånaders värnplikt så att de få som känner sig manade (i realiteten få och frivilliga alltså) skulle få känna på livet i armén eller motsvarande, och först därefter tvingas att besluta sig för om det livet är något han vill ha. Om det är det så ska han få välja mellan att bli yrkessoldat i insatsförsvaret eller hemvärnare i ett hemvärn som ska vara avancerat kompetent och utrustat med allt som krävs för modern krigföring ända upp till stridsvagnar. Hemvärnet ska vara inriktat på försvaret av Sverige! Den som skaffar sig erfarenhet internationellt bör få gratispoäng till Försvarshögskolan. Den som kommer hem från insats och som vill så ska få överföras till hemvärnet, och vice versa den som är hemvärnare ska få bli insatssoldat. Tremånadersutbildningen ska vara gemensam för dem alla. Med detta systemet får man det bästa från både värnpliktsförsvar och insatsförsvar. Men jag vet inte om detta system är möjligt att åstadkomma i Sverige? Jag kanske är en fullständig idiot.

    Roger Klang, Lund Scaniae Sverige

  7. Garuda skriver:

    Underbart inlägg med tillhörande kommentarer!

  8. Tobias skriver:

    Tycker värnplikt är överflödigt

  9. Förste Sergeanten skriver:

    Varför tycker du det:)?

  10. Soldaten skriver:

    Jag är för värnplikten, i allra högsta grad. MEN, för mig skulle det vara en bra kompromiss om ALLA (ja, tjejer också) gjorde den nya kortare grundläggande soldatutbildningen, GMU. Det skulle skapa en gigantisk rekryteringsgrund för FM, och förhoppningsvis fånga upp de individer som skulle blivit riktigt bra soldater fast dom inte visste att dom kunde eller ville innan GMU:n.

  11. Soldaten skriver:

    Jag är för värnplikten, i allra högsta grad. MEN, för mig skulle det vara en bra kompromiss om ALLA (ja, tjejer också) gjorde den nya kortare grundläggande soldatutbildningen, GMU. Det skulle skapa en gigantisk rekryteringsgrund för FM, och förhoppningsvis fånga upp de individer som skulle blivit riktigt bra soldater fast dom inte visste att dom kunde eller ville innan GMU’n.

  12. Förste Sergeanten skriver:

    Vi bör såklart ha ett flertal brigader som bör bemannas till större delen av värnpliktiga. 3 månader duger icke!

    Senvore det kul om vår officerskår inte vore så rädda för allt hela tiden!

    • FC1, 8 Coy skriver:

      Kan bara hålla med om vad du skriver. Dock så är officerskåren både en produkt av det land de lever i(trygghetsnarkomanernas paradis) samt att officersyrket har byggt på att göra karriär. Att ta risker och sticka ut är det få förunnat att kunna dra positiva växlar av. Ofta så låser sig många officerare i regelverk, t ex SäkI och hävdar att man inte kan göra det man vill. Eller så tycker den officer som skall ge order om, t ex tillämpat kast med hgr att det ”kan” vara farligt och att Fk Y eller 1.Sg X ”nog” inte har tillräcklig erfarenhet. Hur man skall komma runt detta problem är samma sak som jag lärde mig på officershögskolan för 20 år se; visa, instruera, öva, öva, öva öva öva, öva mere, pröva, och sen öva mer.
      Det finns inga genvägar och axiomet” tilldelad tid är tillräcklig tid” håller tyvärr inte när man skall utbilda en person till ett av de svåraste yrken som finns.

  13. Förste Sergeanten skriver:

    Hörde av en Officer vid Löjtnants Grad att det handlar att man ej ”Vill göra sig ovän, samt lojalitet” Lojalitet mot vem? Och ska man ej lösa uppgiften? Dvs Försvar av hela riket?

    Eller skall man jamsa med allt trams oavsätt konsekvenserna?

  14. rogerklang skriver:

    Ja du Förste Sergeanten! Vem ska man egentligen känna lojalitet mot; Ledarskapet eller landet? En av de största statsmännen någonsin, Winston Churchill, som under sin karriär gick från Tory till Labour tillbaka till Tory igen, sade: “Somliga politiker byter övertygelse för sitt partis skull, andra byter parti för sin övertygelses skull!” Citat; Winston Churchill

    Det handlar snarare om att ledarskapet, inte bara inom det militära utan också inom politiken, gör allt för att inte smutskastas. Jag kommer att tänka på Godwins lag: Godwins lag är namnet på fenomenet att diskussionstrådar på Usenet oavsett ämne förr eller senare leder fram till liknelser som inbegriper Hitler eller nazister. Lagen formulerades av Mike Godwin år 1990. Det blir allt mer så att alla försöker svärta ned alla. Det är ett ”Bellum omnium contra omnes” = Allas krig mot alla. Problemet är att eliten tycker att det inte finns någonting att vinna på att stå upp och ta skiten, därför att de är inte tillräckligt mycket av statsmän. Karriärister är vad de är de flesta!

    Mvh Roger Klang

  15. Apone skriver:

    ”Morgonsur” har en poäng som jag inte är helt säker på att nuvarande politiker – och inte minst svenska FOLKET (i den mån det finns ett sådant) – nämligen att man nu har ryckt undan mattan helt och fullt förmågan att försvara nationen Sverige.

    Visst, vi kan försvara några enstaka punkter mot enstaka insatser under kort tid (ex Slite hamn, när någon blir förbannad på ex Nordstream). Men förmågan att försvara landet nu helt borta.

    Titta dessutom på Holland, som dessutom är NATO-medlem och kan hålla storebror USA i handen, hur mår deras system?

    Försvarsmakten och nationens försvar måste inte vara binärt med ”sega gubbar, mauser och cyklar” å ena sidan och ”Gripen, COIN och galtar” å andra sidan.

    Hur många generationer tar det innan ingen (förutom ”insatssoldaterna”) i landet vet hur en automatkarbin fungerar och kan fungera som soldat i förband?

    +1 till ”Morgonsur”, länk delad.

  16. rogerklang skriver:

    En rättelse bara, Winston Churchill sade så här: ”Det finns män som byter parti för principers skull, andra byter principer för partiets skull!”

    @Förste Sergeanten, Soldaten och Apone;

    Kan ni förklara de fördelar som kommer av att ha fortsatt värnpliktsförsvar om man jämför med att ha yrkessoldater och som grädde på moset en tremånaders inte riktigt i praktiken allmän grundutbildningsvärnplikt? ”Inte riktigt” allmän värnplikt hade vi fram tills nu. En tremånaders ”allmän” grundutbildning har alla de fördelar och fler, som ett 9-månadersvärnpliktsförsvar har i och med att man då får ett urval av villiga och dugliga soldater som vidareutbildar sig, och folkförankringen består samtidigt som samhällsförlusterna inte blir så höga som för en nio-månaders värnpliktsutbildning. Jag tycker att det är viktigt att värnplikten i praktiken är frivillig för att samhällskostnaderna i slutänden ska bli så liten som möjligt. Med ett yrkesförsvar så får vi en ständigt beredskapsklar försvarsmakt. Med ett värnpliktsförsvar så kan man inte sätta in de flesta värnpliktiga i strid eftersom de inte är färdigutbildade, man måste kalla in repgubbar, och det tar tid. I praktiken innebär ett värnpliktsförsvar att vi saknar ett omedelbart försvar alternativt har ett ineffektivt sådant! Det är möjligt att det var annorlunda förr, men lets face it, idag är många individualister som tänker på sig själva före de tänker på fosterlandet. Dessutom så blir samhällskostnaderna högre med ett värnpliktsförsvar, det avgår kostnader och förluster för arbetsgivare och stat dubbelt upp med en repmånadspolitik, utan att vi vinner någonting i försvarsförmåga på det, såvida vi inte ökar försvarsanslagen till att bli som de var på 60-70-talet i förhållande till vår BNP. För ska vi ha kanske 10 kullar av män upp till 45 års ålder som regelbundet gör repmånad på samhällets bekostnad och förluster, så kan vi inte i ett nödläge använda alla dessa män eftersom det inte finns materiel till dem. Men vi får betala för dem ändå. Det blir som under vk2, många inkallade soldater blir helt enkelt överflödig kanonmat, eller får stanna hemma förhoppningsvis. Dessutom, med ett allmänt värnpliktsförsvar så förlorar vi slagkraft på grund av att många av soldaterna saknar mod och förmåga att möta fienden ”upprättstående”, med alla de nackdelar det medför i strid. Vi får ett mantalsbortfall på bekostnad av potentiella dugliga och utbildade soldater, och ett bortfall av utrustning som hanteras av soldater, eftersom de odugliga upptar materiel till ingen nytta. Den utbildning och materiel som den oduglige soldaten innehar kunde ha gått till någon duglig. Med ett yrkesförsvar så sorterar man ut dem som inte har något intresse av, eller förmåga att försvara Sverige, och som därmed inte skulle göra bra ifrån sig. I ett yrkesförsvar där alla vet vad dem ger sig in på och har valt det av egen fri vilja kommer också sannolikt dugligheten och den allmänna moralen i strid att öka, för de allra, allra flesta av de yrkesanställda soldaterna besitter mod. Motiveringen att vi måste ha kvar värnpliktsförsvaret för att vi ska anpassa försvaret efter hotbilden är inte giltigt, för vi kan lika gärna anpassa ett yrkesförsvar efter hotbilden, kanske till och med att det blir lättare med ett yrkesförsvar för då måste vi ha tipp-topp utrustning. Historiskt så har sparandet på försvaret hänt under värnpliktsförsvaret! Vi får se vad som händer under yrkesförsvaret. Jag är optimist och sneglar hellre på USA än på Holland. Vårt geografiska läge och hotbild är mycket mera utsatt än Hollands.

    Roger Klang

  17. Soldaten skriver:

    @rogerklang

    Jag tror du missförstod mig lite, oavsiktligt förstås.

    En 3-månaders för ”alla” låter bra i mina öron. (Läs gärna min kommentar en gång till).

  18. rogerklang skriver:

    @Soldaten:

    Ja, jag missförstod tydligen dig i alla fall. Sorry! Jag läste just i Försvarsutbildaren sid. 10 ”Rätt kompetens med ny utbildning”, att mitt förslag med tre månaders grundutbildning följt av ett (avtals-)val mellan hemvärnet alternativt kontraktsanställning (även om jag sade yrkessoldater, men så är jag inte så insatt som Tolgfors om skillnaderna mellan kontraktsarmé och yrkesarmé och kan ha fel idé, jag är bara smartare än Tolgfors) i Försvarsmakten faktiskt är det som gäller. Det enda som skiljer regeringens förslag från mitt är att med regeringens förslag, tydligen, så är inte grundutbildningen ”allmän” men frivillig, utan endast frivillig, förmodligen för att snåla in på kronorna och örena.

    Mvh Roger

  19. Förste Sergeanten skriver:

    3 Månader utan rep utb är värdelöst,Folk är ej så odugliga tror jag när det gäller, poängen med värnplikt är att vi har en enorm yta att försvara, tror ej landsortsfolket blir glada när gårdarna brinner.

    Om vi vart som Tyskarna eller Fransmännen hade vi kunnat haft yrkesförsvar, men vi är för få.

    Sen hur tycker du Herr Klang att Garnisonerna skall fördelas? Ja fredsförband har en viss betydelse , vi bör ha Brigader ca 12 st eller så

  20. rogerklang skriver:

    @Förste Sergeanten:

    Jag menar förstås att en ”allmän” tre månaders värnplikt ska syfta till att sortera de som är intresserade av att fortsätta sin militära bana fortfarande efter tre månaders utbildning från dem som inte var allvarliga med sitt yrkesval, samt att den samtidigt ska vara folkförankrande. Repetitionsutbildning för dem som inte klarade av trycket eller inte ville fortsätta utbildningen är meningslös. De övriga kommer alla till användning. Jag menar att de pengar som staten vinner på att ha ett yrkesförsvar framför ett värnpliktsförsvar oavkortat ska gå till materiel! Det är sant det du säger om att värnplikt är bra för att vi har en stor yta att försvara, även om jag tror att en attack av en stormakt (läs Ryssland) mot svenska mål inne i Sverige kommer att koncentreras till öarna Gotland och Öland, som bör ha permanent närvaro av svensk militär. Men jag tycker nog att vi bör vara beredda att försvara även Stockholm och Göteborg från luftangrepp, samt att hela Skåne precis som Gotland och Öland ska ha ett invasionsförsvar (som det nu ser ut enbart med hjälp av P7 i Revingehed utanför Lund, om det nu heter P7 fortfarande), och vi bör koncentrera (luft och en del mark-)försvar till gruvorna inklusive förädlingsindustrin för naturtillgångarna i Norrland samt ha stationerade marktrupper i det översta Norrlands gräns mot Finland (egentligen mot Ryssland). Det finns en tydlig skillnad mellan 40-talets cyklande basse och dagens fordonsåkande moderna soldater som har mycket större rörlighet, precis som flyget av idag och tunga vapen i övrigt. Man behöver inte ha ett regemente i varje stad idag, så utan att jag vet var det är bäst att placera garnisoner så utgår jag från att dessa kan försvara även andra delar av landet. Sen ska vi ju ha hemvärnet! Sammanfattningsvis kan man säga att jag vill ha ett större mantal inom försvaret än idag men mindre än på 60- och 70-talet, och mer och bättre och tyngre materiel än på 60- och 70-talet till soldaterna! Jag vill inte på något sätt lämna er i sticket i fredstid så att det orsakar er död i krigstid!

    Mvh Roger

  21. Förste Sergeanten skriver:

    Nej men 90 talets försvarsmakt i storlek hade dugit bra. OPOavsätt vad folk påstår så måste HV har fordon, GRK och Lv rb . GRK har ju varenda Afrikamilis ju!

    Ja nej inte en i varje stad dock bör man satsa på spridda flygbaser, samt krigsförtöjningsplatser.

  22. Bertil Lehman skriver:

    En perfekt beskrivning av vad Sveriges riksdag beslutat utan konsekvensanalys och utan att fråga folket.

  23. rogerklang skriver:

    Absolut måste hemvärnet vara utrustade! Skulle vi skicka in ungdomar beväpnade med endast AK5 i strid mot en modernt utrustad fiende? Vad skulle ett sådant förhållningssätt säga om min mänsklighet?! Jag menar att hemvärnet skall vara lika väl utrustade och tränade som insatssoldaterna så att de kan försvara Sverige och komma hem till flickvännen levande. Stridsvagnar och hela skiten!

    Jag är ingen MÖP, jag vet inte vad en krigsförtöjningsplats är. Jag fick remiss till sjukhuset när jag mönstrade, blev opererad två gånger för njuren och är frisk idag – och frikallad. Jag blev ändå krigsplacerad på F5 som väderbiträde, så det gör detsamma. Jag hänger mest på de här försvarsbloggarna för att de flesta står upp för det dem tror på och är politiskt inkorrekta, och för det politiska budskapet som Morgonsur och Wiseman och Peter Hammarberg m.fl. delar ut smockor med till etablissemanget.

    Men spridda flygplatser vet jag exakt vad det är, och det är positivt.

    • Morgonsur skriver:

      Att utrusta Hemvärnet med åtminstone handburet luftvärn och pansarvärnsrobotar tror jag är den enda vägen att åstadkomma något som ens liknar ett territorialförsvar.

      Utbildningsinsatserna behöver inte avskräcka. Så svårt är det inte för rätt uttagna att lägga lite mer tid på detta. Alla behöver ju inte kunna allt. Med arvoderas tilläggstid för ett antal som anser sig ha tid skulle man kunna lösa rätt mycket.

      En av förklaringarna jag fått till att handburet luftvärn försvunnit i Sverige var att man är rädd för vådabekämpning av eget flyg. Det tycker jag i sådant fall är märkligt, av två huvudsakliga anledningar: Det ena är att det är en teknisk fråga med dagens igenkänningssystem, det andra är att den armé som är mer rädd för egen trupp än fienden… ja, behöver jag avsluta meningen?

      (Har just nu… sporadisk… uppkoppling, så jag har tyvärr lite svårt att delta i debatten.)

  24. rogerklang skriver:

    Att få byxångest och fatta fel beslut kan även den bäste göra, om man ska tro ”På Västfronten intet nytt”, det har även jag gjort i något läge. Det är jobbigt att upprätthålla 100 procentig ”vigilance” dygnet runt. Problemet är att när ett sådant beslut under ett sådant mentalt tillstånd hos någon mäktig hamnar på pränt så blir det ett direktiv som måste följas. I krig slutar det väl ofta med att man själv kastar sig till marken och blir granatkastarmat eller att någon annan dör om man får byxångest?

    Vi säger väl handburet luftvärn och pansarvärnsrobotar till hemvärnet då. Men jag önskar mig ett mer rörligt hemvärn som kan operera även utanför det egna länet! Varför skulle länsgränserna idag sätta stopp för försvarets aktionsradie? Det är inte 1600-talet längre!

    • Morgonsur skriver:

      Instämmer att Hemvärnet måste bli mer kvalificerat och mer rörligt. Splitterskyddade fordon, åtminstone av modellen SISU XA-180 skulle väl fungera alldeles lysande. Tekniskt sett är det en bepansrad buss, så kan man köra den ena kan man köra den andra.

      Helst skulle man också tillföra lite mer avancerad fordon, kanske modell Pbv 302 eller Strf 90. Det skulle dock kräva väsentligt ut´ökade resurser, viss anställning åtminstone på deltid och ett helt nytt tänk.

      Men jag anser å andra sidan att vi behöver ett helt nytt tänk. Vi behöver nämligen ett nationellt territorialförsvar. I någon form.

  25. Förste Sergeanten skriver:

    Ursäkta mig Roger, krigsförtöjningsplats är en förtöjningspunkt där fartygen kan förtöja och även bunkra dvs spriddaplatser, detta kan man lösa rätt lätt.

    Ang RB 69 Redeye och ersättaren Rb 96 Stinger som endast utprovades så var det som Morgonsur säger pga risk för vådabekämpning. och ja det är trams då stingers skjutit ned ytterst få egna plan.

    Men Rb 96 Stinger är perfekt, enklare atgt utbildas på än RBS 70 ( Fått en genomgång av systemet)

    Ang Pv Rb av typ Rb 55, 56, 57 Kunde samtliga tillföras, Rb 55 kan monteras på bv 206 chassi alt TGB 1111. Rb 55 finns i hyfsad stor mängd , samma med rb 56 som även den är enklare. RB 57 ger en grupp trovärdig kapacitet att slå ut moderna vagnar som T90M med extra pansar.

    Ang Fordon bör våra numera slitna Patgb 180 vara skrotfärdiga men går lätt att upphandla flera från Finska reserven. Tksp duger gott åt Hv, vissa fordon kan säkert få fästen för montera Robot 56.

    Ordförklaring:
    Rb 55= TOW robot
    Rb 56= BILL-2
    RB 57= MBT LAW

    Dock så ser jag gärna 84 mm samt 120 mm GRK , helst fordonsmonterad på bv 206-

    Att tillföära HV fordon som Strf 90 blir nog tyvärr för dyrt i helhet, dock borde de fått Pbv 401, och 501.

    Pbv 401 (MTLB) finns redan i en uppsjö av versioner och är betydligt enklare än Pbv 302.

    Pbv 501 ger eldkraft iform av dess 73 mm lågtryckskanon samt kulspruta. Detta fordon (BMP 1) ger också en billigt fordon men lätt underhåll.

    Nationellt försvar av invasiosnförsvar behövs dock kanske i ny rörligare tappning.
    Men Brigader behövs, då fler än 10.

  26. rogerklang skriver:

    @Förste sergeanten:

    Det låter nog bra, men jag vet inte vilka taktiska och strategiska kombinationsfördelar dessa vapen medför. Men förklara det inte för mig nu, så att fienden kan lära sig av det! Allt jag behöver veta är hur mycket detta uppskattningsvis kostar om man tillämpar det som i mitt förslag och har ett invasionsförsvar på Gotland, Öland och i Skåne samt stående förband i översta Norrland och luftvärnsförmåga med visst mantal soldater runt LKAB:s gruvor med fleras och medföljande förädlingsidustri, plus luftvärn för Stockholm och Göteborg inklusive flygvapen? Vi ska naturligtvis ha en flotta av relativt små och snabba fartyg med effektiv beväpning och ett ubåtsvapen. Annars vore vi ju inte vikingar! Och man måste räkna in insatsförsvaret, både de som är ute på mission och de som roterat och befinner sig i Sverige och som fortfarande kan göra nytta här. Det är ju ingen mening att ha dem sittande på rumpan utan uppgifter att lösa här hemma i Sverige. Om det är strategiskt nödvändigt för försvaret av Sverige att ha fler än 10 Brigader så måste vi naturligtvis ha det, men om det vet jag intet. Det blir nog en avancerad uträkning över ditt huvud.

    Roger Klang

  27. rogerklang skriver:

    Ett litet tillägg. Invasionsförsvaret av Gotland och Öland ska vara anpassat efter hotbilden i Östersjöområdet från Ryssland och den materiel och mantal de kan bedömas kunna skeppa över eller styra av egen kraft mot Gotland. Jag kan tänka mig att vi tillför en 2000 man, 500 välutrustade man på Öland och 1500 man på Gotland, som bägge ska kunna röra sig mellan öarna och fastlandet med hela sin utrustning. Det är möjligt att många av dessa av nöd måste vara yrkessoldater och inte hemvärnare. Dessutom måste Gotland härbergera en del av vår flotta om Ryssland insisterar på att lägga en militärstrategisk geopolitisk gasledning på svensk ekonomisk zon i Östersjön. Men om Ryssland bestämmer sig för att inte göra gasledningen militärstrategiskt ”bevakad” så kan vi lösa situationen genom att tillföra välutbildade och välbeväpnade hemvärnsmän från det svenska fastlandet i en skarp situation. Flottan på Gotland måste vi naturligtvis ha under alla omständigheter, och en militär flygstartbana med tillhörande logistik, kanske att en hel flygvapendivision kan förflyttas dit. Och i så fall så räcker det med en 500 man stark permanent placerad yrkes- eller hemvärnstrupp på Gotland och möjligen ytterligare några man på Öland. Under Zapad så övade ju den svenska militären på Gotland simultant med Rysslands övning i Kaliningrad (var det väl?), så vi kan ju flytta både manskap och materiel till de svenska öarna, om vi får tillräckligt mycket förvarning.

    Vad tror ni om det?

    Roger Klang

  28. Förste Sergeanten skriver:

    Priset för allt detta blir nog ialla fall i början ca 15 miljarder kr mera om åren.

    Gotland bör tillföras främst luftvärn, samt Sjämålsrobotbatterier, då kan man kontrollera stora delar av Östersjön. Flottan måste tillföras luftvärn annars är de bara måltavlor.

    Hur och var exakt jag personligen vill ha enheterna skall jag skissa lite på. Det viktigaste är ej var just nu utan att vi skaffar den politiksa viljan att återta det vi förlorat innan all kompetens är borta.

  29. Förste Sergeanten skriver:

    Ang Dagny II övningen så var den ett skämt , 1600 man …. Sen var det vad jag vet civila färjor som vi har avtal med som skeppade dit våra trupper.

  30. rogerklang skriver:

    Jag är beredd att betala mer än 15 miljarder extra för vårt försvar! Och jag tror att jag kan finansiera det om politikerna börjar lyssna på mina idéer. Bland annat så vill jag tvinga SVT, SR och alla andra semi-statliga spinnoffs i etern att finansiera sina sändningar på frivilliga bidrag istället för med tvångskonfiskerade pengar. Då kan man finansiera lite mer försvar med skattepengar. (SVT har en budget som ligger på minst halva försvarsbudgeten!!! och de kan själva avgöra hur mycket de vill pungslå svenska folket på utan att regeringen kan göra ett skit utan att anklagas för ministerstyre, det enda politikerna kan göra är att antingen skattefinansiera SVT/SR alternativt att avskaffa deras rätt att tvångskonfiskera pengar – till deras politiska vänsterpropaganda – från medienyttjarna, vilka utgör nästan vartenda hushåll.) Om du läser följande inlägg av mig på min blogg så ser du hur man kan finansiera ytterligare försvarsanslag och ändå sänka skatten för en del: http://rogerklang.wordpress.com/2010/06/28/vem-kan-egentligen-argumentera-logiskt-for-95-procent-statlig-sjukvard/

    Det är definitivt en bra idé att förinta Ryssen redan när de fortfarande befinner sig på havet på svenskt vatten!

    Roger Klang

  31. Förste Sergeanten skriver:

    Försvarsmakten måste kunna mäta sig med Grannländerna och ha förmåga att stoppa, slå en angripare från Luft, sjö eller markangrepp. Även kunna ge en betydande säkerhetsgaranti för hela vår yta samt kunna bistå grannarna.

  32. Apone skriver:

    Inte för att vara ryssofob, men utan att vara konspirationsproffs så ska nog just Sverige vara lite extra observant – och ta till sig lärdomarna – av ”lackmustestet” Georgienkriget.

    Varför då? Har vi något gemensamt?

    Nja, Georgien är ett litet land med liten befolkning som på gott och ont ligger där det ligger. Och där ligger bland annat en rysk pipeline. Georgien är numera ganska västorienterat, och litar säkert på att dess mäktiga nya kompis ställer upp om det krisar. Hur blev det med det?

    Sverige då? Relativt stort land, men liten befolkning. Vi ligger också lite inklämt, på gott och ont. Och vi kommer – på vårt territorialvatten – få en rysk pipeline. Sverige litar blint på andras hjälp om det krisar, eftersom vi själva har bestämt att vi inte ska kunna försvara oss längre.

    Så, hur grupperade sig de ryska förbanden i Georgien?

    Anta att Gazprom får uppfattningen att Sverige inte kan skydda deras viktiga pipeline, som försörjer Västeuropa med billig energi (så kan de stänga av kranarna till Östeuropa när de harvar med betalningarna), vad händer då?
    Ryska och tyska marina enheter i Slite och på Fårö – pga att de inte litar på svenska förmågan att försvara sig mot terrorister och annat.

    Då får vi bara hoppas att Gazprom inte drar flera ledningar nära Sverige..

  33. rogerklang skriver:

    Apone skrev:

    ”Anta att Gazprom får uppfattningen att Sverige inte kan skydda deras viktiga pipeline, som försörjer Västeuropa med billig energi (så kan de stänga av kranarna till Östeuropa när de harvar med betalningarna), vad händer då?
    Ryska och tyska marina enheter i Slite och på Fårö – pga att de inte litar på svenska förmågan att försvara sig mot terrorister och annat.”

    Roger svarar:

    Desto större anledning att satsa på försvaret och flottstyrkor på Gotland! Det borde ju Ryssland i så fall gilla (ironiskt sagt). Jag tycker att det är dags att Sverige börjar stå upp för vår rätt att existera! Sen om det slutar med en kula i huvudet så har vi i alla fall tagit oss in i historieböckerna, om tillräckligt många tänker som jag. ”Fänad dör, fränder dör, själv dör du även; ett vet jag som aldrig dör; dom över död man.” Citat Hávamál. Jag är inte extremist, stridspitt eller självmordsbenägen, jag är inte något annat än ett resultat av vår tid, en viking säger jag med all ödmjukhet jag kan uppbringa i samband med sådana här ord. En monoteistisk viking förvisso. Jag är bara en man, förmodligen så var Havamal också bara en man, och inget monster.

    Apone skrev i sitt tidigare inlägg:

    ””Morgonsur” har en poäng som jag inte är helt säker på att nuvarande politiker – och inte minst svenska FOLKET (i den mån det finns ett sådant) – nämligen att man nu har ryckt undan mattan helt och fullt förmågan att försvara nationen Sverige.
    Visst, vi kan försvara några enstaka punkter mot enstaka insatser under kort tid (ex Slite hamn, när någon blir förbannad på ex Nordstream). Men förmågan att försvara landet nu helt borta.”

    Roger svarar:

    Var inte så defaitistisk! Cheer up!

  34. sprithitler skriver:

    Nu är jag en rabiat värnpliktskramare och vill omedelbart återgå till värnpliktsförsvaret och ett kraftfullt invasionsförsvar istället för dagens kolonialpolis.
    Min vision av värnplikt är att alla svenska unga vuxna skall göra tre månaders värnplikt. En vecka efter studentexamen rycker man in för två månaders gröntjänst nära hemmet. Ut i skogen i tält, i vindskydd, i knäppetält och under bar himmel. Män och kvinnor, bönder och borgare, Östermalmsbrackor och förortskids i en osalig blandning. Hemförlovning lagom till höstterminens start, sedan ytterligare en månads tjänstgöring över Jul och nyår i snösäkra norrlandsområden. I slutet av norrlandsmånaden tas de mest lämpade och mest motiverade cirka femtio procenten av årskullen ut för befattningsutbildning och vidare militärtjänstgöring, resterande muckar. Att tremånadersutbilda alla kan tyckas vara dyrt och det kommer givetvis att kosta mycket pengar, men det kommer att ge så mycket mer, det kommer att ge alla en gemensam referenspunkt, det kommer att tvinga människor ur skiljda befolkningsskikt att umgås nära under relativt lång tid och därmed ersätta fördom med erfarenhet, det kommer att ge ett folk där man vet vad man klarar och där man kan hantera Svensk natur, sommar som vinter och det kommer att ge omsorgsfullt mönstrad trupp till vidare värnpliktsutbildning.
    Syftet med den svenska försvarsmakten skall givetvis vara försvaret av fosterjorden, men vi har sett tidigare att ett starkt svenskt invasionsförsvar har klarat utlandsmissioner med lätthet som en liten bisyssla. Utlandsinsatser kommer alltså inte att vara svåra för invasionsförsvaret, vilket de verkar vara för insatsförsvaret.
    Utrustningsmässigt vill jag ha ett balanserat försvar och med utrustning i flera generationer, med gårdagens teknik som referens kan man tänka sig STRV122 i slagkraftiga spjutspetsförband, STRV103 i äldre manöverförband och Centurion hos territorialförsvaret. På så vis får man en balans mellan slagkraftig spjutspets och rimlig utrustningsekonomi, alla fiendens förband kommer inte att vara spjutspets och möter ett territorialförsvar fiendens spjutspets så kan de i alla fall försena denna tills de egna spjutspetsförbanden är på plats för att slå tillbaks angreppet.

  35. Ping: Om den nya värnplikten i det nya Sverige | Morgonsur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s